Nyhetsarkiv 2017 2016 2015 2014
Anna Dreber Almenberg Foto: Juliana Wiklund

Anna Dreber Almenberg Foto: Juliana Wiklund

5 frågor till Anna Dreber Almenberg om Ekonomipriset 2016

2016-10-11

Igår offentliggjorde Kungl. Vetenskapsakademien Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2016. Priset gick till Oliver Hart, Harvard University, och Bengt Holmström, Massachusetts Institute of Technology, ”för deras bidrag till kontraktsteorin”. Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm kommenterar priset.

Relaterar din forskning till årets pris?

Inte direkt. Årets pris belönar kontraktsteori som handlar mycket om att utforma kontrakt i situationer där det kan finnas intressekonflikter och olika parter alltså har olika intressen. I min forskning är jag delvis intresserad av hur individer agerar när egenintresset kanske säger en sak men gruppens intresse något annat, vilket kan illustreras av det spelteoretiska paradigmet ”fångarnas dilemma”.

Läs mer om Anna Dreber Almenbergs forskning

Vad tycker du om ekonomipriskommitténs val?

Det här var ett väldigt bra val, som det ju oftast är. Hart och Holmström har länge varit på topplistan över tänkbara vinnare. Motiveringen betonar hur viktigt det är att förstå hur vi kan lösa olika intressekonflikter som kan uppstå i så många olika situationer.

Är det något tidigare Ekonomipris som du tycker är extra intressant och varför?

Jag tycker att två pris där andra vetenskaper än nationalekonomi belönades är extra intressanta. Det första är till psykologen Daniel Kahneman (gemensamt med Vernon Smith) 2002länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som fick det för ett otroligt inflytelserikt arbete i kognitiv psykologi som delvis lade grunden för beteendeekonomin. Det andra är till statsvetaren Elinor Ostrom (gemensamt med Oliver Williamson) 2009länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som fick det för ett fantastiskt livsverk om hur vi hanterar allmänningar och därmed hur samarbete kan uppstå och också erodera. Jag är också mycket svag för 2012 års pris som gick till Al Roth och Lloyd Shapleylänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för deras arbete om marknads- och mekanismdesign. Det finns flera områden där vi inte vill låta priset avgöra hur olika resurser fördelas, till exempel vad gäller organ till patienter och barn till skolor. Roths och Shapleys arbete hjälper oss att hitta lösningar till sådana situationer.

Är det någon du tycker förtjänar ett Ekonomipris som ännu inte fått det?

Jag skulle vilja se ett pris som belönar utvecklingen av de statistiska verktyg som vi använder oss för att förstå viktiga kausala samband, det vill säga orsak och verkan. Här är min favorit Don Rubin, statistikprofessor vid Harvard, som förtjänar att få priset ensam. Men han skulle också kunna få det tillsammans med Joshua Angrist vid MIT och Guido Imbens vid Stanford. Om man skulle lägga till en person kanske det skulle kunna vara Charles Manski vid Northwestern, men han skulle också kunna få det vid ett senare tillfälle. Vad dessa forskare har gemensamt är att deras forskning gör oss andra till bättre forskare. Det finns tyvärr mycket dålig forskning och mycket slarviga tolkningar av forskningsresultat. Genom att utveckla de statistiska metoderna kan man hjälpa alla slags forskare att göra bättre forskning. Och för till exempel policy är det väldigt viktigt att förstå vad som är hönan och vad som är ägget.

Jag tycker även att någon som biologen Robert Trivers så småningom borde få Ekonomipriset. Trivers skrev en rad otroligt inflytelserika vetenskapliga artiklar på tidigt 70-tal inom teoretisk biologilänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Dessa gav upphov till mycket av den moderna teoretiska biologin om till exempel samarbete och altruism, men även andra områden. Trivers idéer inspirerade också mycket empirisk biologi, till exempel om ”parent-offspring conflict” på gen-nivån. Om vi tittar på Trivers tidiga artiklar så ser de ut som mycket av det vi studerar inom nationalekonomi med samma slags problemställning och teori. Så varför skulle inte Trivers kunna belönas med Ekonomipriset?

Vad betyder det för forskningen att den belönas med Ekonomipriset?

Det är stort och sätter ljuset på nationalekonomi. Nationalekonomi handlar i stor utsträckning om att förstå mänskligt beteende. En del verkar tro att nationalekonomi inte kan vara en riktig vetenskap eftersom det inte nödvändigtvis finns så många naturlagar i mänskligt beteende. Men det går självklart att studera människor på ett vetenskapligt sätt – det gör forskare inom många ämnen. Att vi inte är helt förutsägbara gör det bara mer spännande! De flesta människor reagerar på något slags incitament, inte bara i termer av pengar men även också i termer av självbild och socialt anseende. Beteendeekonomi handlar om att förstå hur människor beter sig i olika sammanhang och vad som motiverar oss. Varför är till exempel vissa individer mer risktagande än andra, och hur kan samma individ köpa både försäkringar och lotter? Hur kan man vilja undvika risk ena stunden och i nästa stund söka risk? Det är delvis detta vi vill förstå.

Mer information

Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2016länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Anna Dreber Almenberg i SVT:s Nobelstudiolänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk
Instagram