Nyhetsarkiv 2017 2016 2015 2014
Klas Markström

Klas Markström, docent i matematik vid Umeå universitet och ledamot i Sveriges unga akademi. Foto: Sveriges unga akademi

Sista delen i etikseminarieserien: Vetenskapen och ansvaret för det möjliga

2017-05-15

Den 15 maj arrangerades det sista seminariet i serien om forskningsetik, denna gång på Umeå universitet. En idéhistoriker, en filosof, en matematisk statistiker och ordföranden i Statens medicinsk- etiska råd diskuterade vad som händer när forskning leder till banbrytande upptäckter som potentiellt medför stora risker.

Seminariet modererades av akademins Klas Markström, docent i matematik, och Maria Thuveson, chef för forskningsfinansieringsavdelningen vid Vetenskapsrådet och ledamot i Vetenskapsrådets expertgrupp för etik. Tidigare delar i seminarieserien ”Den gode forskaren” om forskningsetik som Sveriges unga akademi arrangerat tillsammans med Expertgruppen för etik vid Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster under 2016–2017 är:

Forskningsfuskets ansikten

Kan vi lita på forskningen? Om tillförlitlighet och reproducerbarhet.

När blir forskning oetisk ur ett demokratiperspektiv?

Seminarierna har dokumenterats, se länkar ovan. En skrift om det sista seminariet i serien kommer att publiceras.

Vetenskapen och ansvaret för det möjliga

Christer Nordlund

Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet och tidigare ledamot i Sveriges unga akademi. Foto: Sveriges unga akademi

I den inledande sessionen utgick Christer Nordlund och Madeleine Hayenhjelm från exemplet CRISPR/Cas9, en mycket kraftfull teknik för att ”redigera” gener. Tekniken har väckt en rad frågor och patenttvister. Olika forskare vill ha erkännande för att ha gjort det första avgörande steget, vilket på sikt kan leda till Nobelpris. Lärosäten tvistar om patenträtt, vilket många tycker är fel då det varken gynnar allmänheten eller vetenskapen. En rad etiska dilemman följer teknikens möjligheter att till exempel ”förbättra” sina redan normalfungerande gener för den som har råd, eller vad vi kan och bör göra med gener i embryon.

Madeleine Hayenhjelm

Madeleine Hayenhjelm, universitetslektor i filosofi vid Umeå universitet. Foto: Sveriges unga akademi

CRISPR/Cas9 leder till flera etiska dilemman: av teknisk karaktär, som säkerhetsmarginaler och försiktighetsåtgärder. Även frågan om demokrati bör övervägas, som riskperception och riskkommunikation, framhöll Madeleine Hayenhjelm. Vet allmänheten vad det innebär, har de tillräckligt med information för att ta ställning? Slutligen väcks även en moralfilosofisk fråga, vad vore det moraliskt riktiga att göra i ett större perspektiv?

Kjell Asplund

Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, professor emeritus i medicin, Umeå universitet Foto: Sveriges unga akademi

Kjell Asplund beskrev i sin presentation flera tekniker och frågeställningar som Statens medicinsk- etiska råd (SMER) arbetar med, där nytta måste vägas mot risk och för individen och för samhället i stort och ansvaret mot kommande generationer. Det kan gälla fosterdiagnostik och helgenomsekvensering, där hela arvsmassan kartläggs. Vad gör den senare för individens integritet, och hur ska oönskad information hanteras? Kan vi säga nej till stor nytta för enskilda fall som kan få avgörande individanpassad behandling?

Olle Häggström

Olle Häggström, professor i matematisk statistik vid Chalmers Foto: Sveriges unga akademi

Olle Häggström resonerade kring andra potentiellt mycket kraftfulla områden som bioteknik, nanoteknik och AI (artificiell intelligens). Han berättade om en egen, tidig inspirationskälla: böcker av Georg Klein. De behandlar just frågor om vad som är möjligt att göra och vilket ansvar forskare bör ha: Klein har skrivit att forskarens kreativitet fungerar fullt ut enbart när denne har sökandet efter sanningen för ögonen, och inget annat. Hen bör därför isolera sig från funderingar om forskningens nyttoaspekter och samhälleliga konsekvenser. Häggqvist instämde inte med detta, utan klargjorde att det aldrig är ok för en forskare att bedriva forskning vars risk att orsaka katastrof inte uppvägs av dess potential att skapa mänsklig välfärd. Det är inte heller ok att ducka för den etiska frågeställningen, fastslog Häggström. Ändå gör många forskare det. Häggström exemplifierade med AI-forskaren Geoffrey Hinton som antytt att möjligheten att göra riktigt stora upptäckter är så frestande att vetskapen om vad tekniken skulle kunna göra i händerna på en totalitär regim inte avskräcker.

Seminariet avslutades en paneldiskussion där även akademins ledamot Virginia Langum, docent i litteraturhistoria, medverkade.

Maria Thuveson
Madeleine Hayenhjelm och Virginia Langum
Maria Thuveson, Christer Nordlund och Olle Häggström

1. Maria Thuveson 2. Madeleine Hayenhjelm och Virginia Langum 3. Maria Thuveson, Christer Nordlund och Olle Häggström Foto: Sveriges unga akademi

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk
Instagram