Nyhetsarkiv 2017 2016 2015 2014
Guidad båttur på Gullmarsfjorden Foto: Annika Moberg/Sveriges unga akademi

Från konstgjord spindeltråd till språkforskning i Sveriges unga akademis sommarforskarskola

2017-08-10

9–11 augusti genomfördes årets Forskarmöten. Ledarna ur akademin berättade om sin forskning och hur deras väg in i forskningen sett ut. Guidad båttur på Gullmarn och stora mängder mareld bidrog till ytterligare upplysning. 

Se bilderna från Forskarmöten 2017 (Google-album)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Lyssna till Akademipodden från Forskarmöten

Forskarmöten inleddes med att korta vetenskapliga presentationer där ledarna berättade om sin forskning för deltagarna (läs mer om det nedan): om framställning av artificiell spindeltråd (Anna Rising) språkforskarstudier om nedgång i ordförråd (David Håkansson), nanoguld (Magnus Jonsson), cancerforskning (Kristian Pietras), teknikdiskurs (Ericka Johnson), hjärnforskning (Jens Hjerling Leffler) och smärtforskning (Camilla Svensson).

Anna Rising berättar om sin forskning

En guidad båttur på Gullmarsfjorden där deltagarna fick vara med om provtagning på olika djup genomfördes också. Förhållandena i Gullmarsfjorden där det är ordentligt djupt men grunt ut mot havet erbjuder en tillgänglig och varierande miljö och flera forskningsstationer finns där.

Båttur på Gullmarsfjorden
Båttur på Gullmarsfjorden
Båttur på Gullmarsfjorden

En stor del av Forskarmöten utgörs också av de så kallade smågruppsmötena då deltagarna på ett roterande schema träffar en forskare i taget och kan ställa frågor om forskarens fält och hur det kom sig att den blev forskare och få tips till exempel inför ett gymnasiearbete. Deltagarna får också spela in ett avsnitt av akademins podcast Akademipodden. En omgång av vetenskapsspelet Expedition Mundus var förstås också given. Forskarmöten arrangeras utanför Fiskebäckskil på Västkusten vilket även ger möjlighet till ett och annat salt dopp.

Båttur på Gullmarsfjorden
Smågruppsmöte
Expedition Mundus

Smågruppsmöten och spelomgång av Expedition Mundus. Foto: Anna Kjellström/Sveriges unga akademi

Ledarna om sin forskning

Anna Rising Foto: Anna Kjellström/Sveriges unga akademi

Anna Rising berättar om sin forskning. Foto: Anna Kjellström/Sveriges unga akademi

Anna Rising, spindelforskare

Anna Rising, forskar inom ämnet translationell medicin vid Karolinska Institutet och vid Sveriges lantbruksuniversitet. Anna är närmare bestämt spindelforskare, hon och hennes kollegor i fältet har lyckats framställa konstgjord spindeltråd. Anna berättade hur de tagit spindeltrådsgenen och satt in den i bakterier som då producerar spindeltrådsproteinet. Det är enklare än att ha en spindelfarm, där riktiga spindlar spinner, det tar väldigt mycket tid och spindlarna äter levande föda vilket är svårt att tillgodose. Stora problem som Anna lyckats lösa är att hindra att proteinet klumpar ihop sig i bakterier, och att kunna spinna tråd på samma sätt som spindeln gör. När spindelns körtlar undersöktes upptäckte de att pH-värdet förändrades vartefter i körtelns gång: det blev surare och surare. Från ca pH 8 till pH 5. Forskarna härmade detta när de skulle framställa den konstgjorda spindeltråden. När proteinet nu träffar en vattenlösning med pH 5 i Annas spinningsapparat blir det fin tråd! Bakom arbetet ligger cirka 15 års forskning. Möjliga användningsområden för den konstgjorda spindeltråden är att använda den till att göra en struktur där till exempel skadade ryggmärgsnerver kan växa och läka ihop. En oväntad upptäckt var samma metod även visat sig kunna producera en viktig komponent i lungsurfaktant, vilket hjälper för tidigt födda barn att komma igång med andningen.

Kristian Pietras Foto: Annika Moberg/Sveriges unga akademi

Kristian Pietras Foto: Annika Moberg/Sveriges unga akademi

Kristian Pietras, cancerforskare

Kristian Pietras är cancerforskare vid Lunds universitet och berättade först lite om cancerns historia. Det finns många tecken på att cancer är en gammal sjukdom. Kristian visade en bild av Rembrandts målning Bathsheba i badet från 1600-talet där modellen har ett mörkt område med en inbuktning på sitt ena bröst, så som vi vet idag att bröstcancer kan se ut. Det finns också arkeologiska fynd av ben med tecken på cancer i skelettet. Kristian berättade också att bröstcancer egentligen inte är en enda, utan åtminstone fem olika sorters cancer som därför behandlas med olika metoder: hormoner, cellgift, kirurgi etc. Kristian studerar hur cancercellerna kommunicerar med sin omgivning under utvecklingen och spridningen av en tumör. Cancer drabbar många, det är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden.

Jens Hjerling Leffler Foto: Annika Moberg/Sveriges unga akademi

Jens Hjerling Leffler Foto: Annika Moberg/Sveriges unga akademi

Jens Hjerling Leffler, hjärnforskare

Jens Hjerling Leffler, hjärnforskare vid Karolinska Institutet berättade om sitt fält där de tittar på olika typer av hjärnceller, till exempel som grupper eller hierarkier av celler med olika uppgifter. Ett annat angreppssätt att undersöka om celler kan ha olika uppgifter vid olika tid -vad i cellens egenskaper som beror på “basidentiteten” eller det “tillstånd” som cellen är i? En av metoderna som Jens använder sig av för att studera hjärnceller är elektrofysiologi, studiet av elektriska fenomen på cell- och organismnivå. Det finns normalt en elektrisk spänning över den enskilda cellens membraner (cellvägg). Transporter av joner genom membranet ger spänningsförändringar, som används till exempel för informationsöverföring i nerver. Jens använder även transkriptomik, för att mäta till exempel hur mycket alla gener är påslagna i en viss cell under olika förhållanden. Han försöker också förstå celltyp för att få insikter i psykiatriska sjukdomar. Till exempel vilka celltyper som ligger bakom att schizofreni utvecklas.

David Håkansson Foto: Anna Kjellström/Sveriges unga akademi

David Håkansson till vänster, berättar om sin forskning. Foto: Anna Kjellström/Sveriges unga akademi

David Håkansson, språkforskare

David Håkansson, forskare i nordiska språk vid Uppsala universitet, berättade om ett stort språkforskningsprojekt där han med kollegor undersökt hur ordförrådet förändrats hos dem som skriver högskoleprovet. Studierna tyder på att klyftorna mellan unga och gamla har ökat på senare år, liksom mellan deltagare med respektive utan högskoleutbildning. En anledning tros vara att tidningsläsandet kraftigt minskat. David gav exempel på ord som allt färre känner till: pådrag, påstötning, kulvert, tjänlig och varsko. Exempel på ord med klar förbättring är: entreprenör, patriarkat, progressiv och fascination. De senare har en nära koppling till engelskan som unga konsumerar mycket av på internet vilket tros vara förklaringen. David poängterade att det är en uppgift för alla ämnen i skolan att arbeta med ord och begrepp för att öka kompetensen hos elever så att de har goda möjligheter senare i livet.

Ericka Johnson Foto: Anna Kjellström/Sveriges unga akademi

Ericka Johnson berättar om sin forskning för ledare och deltagare. Foto: Anna Kjellström/Sveriges unga akademi

Ericka Johnson, forskare inom teknik och social förändring

Ericka Johnson Johnson forskar på tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon är samhällsvetare och använder begreppet diskurs, som till exempel omfattar allt som sägs och skrivs om ett ämne, och de skrivna och oskrivna regler och normer som finns kring ämnet. Ericka Johnsons ämne är medicinsk teknik. Ett angreppsätt inom diskursteori är att undersöka vem som bestämmer reglerna och normerna i den valda diskursen. En ytterligare metod är att lyfta ut en teknik, som i Erickas fall till exempel HPV-vaccin, och placera det i ett annat sammanhang. Vad säger reklamen i Sverige respektive Österrike om HPV-vaccin? I Sverige marknadsförs HPV-vaccin endast till tjejer med syfte att skydda mot livmoderhalscancer. I andra länder, till exempel i Österrike och Australien, riktar sig vaccinet till både tjejer och killar med syfte att skydda mot andra sorters cancer, sådana som även drabbar män. I ytterligare andra länder så som Colombia är det del av nationella folkhälsoprogram och används i politiska syften. Samma preparat kan omges av vitt skilda budskap och målgrupper och därmed leda till olika resultat. Genom att synliggöra de förhållanden som omger medicinska tekniker kan vi upptäcka förbättringsmöjligheter kring dessa.

Magnus Jonsson Foto: Anna Kjellström/Sveriges unga akademi

Magnus Jonsson Foto: Anna Kjellström/Sveriges unga akademi

Magnus Jonsson, fysiker

Magnus Jonsson är fysiker och forskar inom organisk elektronik vid Linköpings universitet. Hans forskargrupp är internationell med personer från hela världen. Det är vanligt inom forskning, som ofta består av internationella samarbeten där experter i samma fält samlas. Magnus berättade att hans grupp undersöker ljus. Närmare bestämt tittar de på pyttelitet guld, nanoguld, och hur dess struktur reagerar när det får ljus på sig. Nanoguldets egenskaper gör att det samlar eller fokuserar ljuset till nanoskalan. Ett praktiskt användningsområde för forskningen är att göra färgbilder med mycket hög upplösning. Miljövänlig energi i form av bränsleceller och så kallade metamaterial, nästan som Harry Potters osynlighetsmantel, är andra möjliga användningsområden för forskningen. Magnus berättade också om sin forskning i podcastavsnittet av Akademipodden som spelades in på Forskarmöten.

Camilla Svensson Foto: Anna Kjellström/Sveriges unga akademi

Camilla Svensson berättar om sin forskning. Foto: Anna Kjellström/Sveriges unga akademi

Camilla Svensson, smärtforskare

Camilla Svensson, smärtforskare vid Karolinska Institutet, berättade om sitt område ledsmärta. Kronisk smärta ökar och är ett globalt hälsoproblem. För många leder det till sömnproblem, ett mindre aktivt liv och depression. Med olika metoder som till exempel elektrofysiologi och avancerad mikroskopi kan smärtsignaler mätas. och Camilla undersöker om volymen i dessa kan justeras för att lindra kronisk smärta. Ibland signalerar nerver smärta fastän ursprunget till det onda upphört och då vore det till stor hjälp att kunna påverka de felaktiga signalerna. Hennes grupp undersöker också hur smärtnerver påverkas av immunsystemet och av förändrad aktivitet i benceller. Målet är att bättre förstå kronisk smärta och hitta nya angreppssätt för att behandla den.

Om Forskarmöten

Forskarmöten arrangeras för gymnasiestuderande som ska börja årskurs 3. Ansökan öppnar på våren med deadline i början av maj. Forskarmöten pågår under tre dagar och är kostnadsfritt, resor ersätts upp till ett visst belopp.

För Forskarmöten har finansiellt stöd erhållits från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.länk till annan webbplats

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk
Instagram