Nyhetsarkiv 2017 2016 2015 2014
Anna Dreber Almenberg

Anna Dreber Almenberg medverkade som expert på presskonferensen för Ekonomipriset på Kungl. Vetenskapsakademien.

5 frågor till Anna Dreber Almenberg om Ekonomipriset

2017-10-10

Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och ledamot i Sveriges unga akademi svarar på 5 frågor om Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Se Anna Dreber kommentera offentliggörandet i TV4länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Relaterar din forskning till årets pris?

Jag forskar mest inom beteendeekonomi – vilket är det område som belönas med årets pris. Richard Thaler är en pionjär som bidragit till att lägga grunderna till fältet.

Vad tycker du om Ekonomipriskommitténs val?

Det var ett helt fantastiskt val som nog inte bara kommer att firas i nationalekonomi utan även i andra fält där Thalers forskning används, som till exempel psykologi, hjärnforskning och biologi. Thaler har varit banbrytande inom forskningen på bland annat begränsad rationalitet, sociala preferenser och självkontrollsproblem. Nationalekonomer har väl alltid förstått att många av oss inte är fullt så rationella och själviska som den ”homo economicus” vi ibland använder oss av. Thaler har med både teori och empiri lyckats kombinera psykologi och nationalekonomi genom att systematiskt belysa avvikelserna från full rationalitet, själviskhet och full självkontroll. Vi är till exempel begränsat rationella och bryr oss om rättvisa. Thaler har även utvecklat ”nudging” som en applikation av dessa områden och det handlar om att ”nudga” folk till att fatta bättre beslut såsom pensionsspara utan att tvinga dem till det.

Lloyd Shapley och Elinor Ostrom Foto: Markus Marcetic, John Sommers II

Bland Anna Drebers favoritpristagare: Lloyd S. Shapley (2012) och Elinor Ostrom (2009). Foto: Markus Marcetic/Kungl. Vetenskapsakademien, John Sommers II

Är det något tidigare ekonomipris som du tycker är extra intressant och varför?

Jag tycker att två pris där andra vetenskaper än nationalekonomi belönades är extra intressanta. Det första är till psykologen Daniel Kahneman (gemensamt med Vernon Smith) 2002 som fick det för ett otroligt inflytelserikt arbete i kognitiv psykologi som också bidragit till att lägga grunderna till fältet beteendeekonomi. Thalers pris kommer som en naturlig konsekvens nu när Kahneman redan har priset. Det andra är till statsvetaren Elinor Ostrom (gemensamt med Oliver Williamson) 2009 som fick det för ett fantastiskt livsverk om hur vi hanterar allmänningar och därmed hur samarbete kan uppstå och också erodera. Jag känner också starkt för 2012 priset som gick till Al Roth och Lloyd Shapley för deras arbete om marknads- och mekanismdesign. Det finns flera viktiga områden där vi av olika anledningar inte vill låta priset avgöra hur olika resurser fördelas, t.ex. vad gäller organ till patienter och barn till skolor. Roths och Shapleys arbete hjälper oss att ändå hitta lösningar till sådana situationer.

Är det någon du tycker förtjänar/skulle ha fått ett ekonomipris som inte fått det?

Jag skulle vilja se ett pris som belönar utvecklingen av de statistiska verktyg som vi använder oss för att förstå viktiga kausala samband, det vill säga orsak och verkan. Här är mina favoriter: Don Rubin, statistikprofessor vid Harvard, som skulle kunna få priset tillsammans med Joshua Angrist vid MIT och Guido Imbens vid Stanford. När de väl har fått priset tycker jag att Charles Manski vid Northwestern skulle vara en naturlig kandidat. Vad dessa forskare har gemensamt är att deras forskning gör oss andra till bättre forskare. Det finns tyvärr mycket dålig forskning och mycket slarviga tolkningar av forskningsresultat. Genom att utveckla statistiska metoder kan vi hjälpa alla slags forskare att göra bättre forskning. Och för till exempel policy är det väldigt viktigt att förstå vad som är hönan och vad som är ägget.

Vad har priset för betydelse?

Nationalekonomi handlar i stor utsträckning om att förstå mänskligt beteende. En del verkar tro att nationalekonomi inte kan vara en riktig vetenskap eftersom det inte nödvändigtvis finns så många naturlagar i mänskligt beteende. Men det går självklart att studera människor på ett vetenskapligt sätt – det gör forskare inom många ämnen. Att vi inte är helt förutsägbara gör det bara mer spännande! De flesta människor reagerar på något slags incitament, inte bara i termer av pengar men även också i termer av självbild och socialt anseende. Beteendeekonomi handlar delvis om att förstå hur människor beter sig i olika sammanhang och vad som motiverar oss. Varför är till exempel vissa individer mer risktagande än andra, och hur kan samma individ köpa både försäkringar och lotter? Hur kan man vilja undvika risk ena stunden och i nästa stund söka risk? Det är delvis detta vi vill förstå. Thalers forskning har i hög utsträckning handlat om dessa frågor och priset är en bekräftelse på hur viktigt det är att vi förstår mänskligt ekonomiskt beteende bättre.

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk
Instagram