Nyhetsarkiv 2017 2016 2015 2014
Artikelförfattare

Andreas Ryve, Marie Wiberg, Stefan Jonsson och Martin Högbom. Foto: Markus Marcetic

Hög tid att forskningsbasera debatten om skolan!

2014-04-26

Med anledning av alarmerade resultat från PISA-undersökningen presenteras fyra forskningsbaserade utgångspunkter och tre förslag om skolan i Vetenskapsrådets tidning Curie den 19 maj. Det är hög tid att forskningsbasera utvecklingen av den svenska skolan uppmanar ledamöter ur Sveriges unga akademi.

Läs hela debattartikeln på Curielänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

De som i första hand berörs – elever, föräldrar och lärare – vill nog inte att skolan ska vara ett slagträ i den politiska debatten. Man vill inte se ytterligare ryckighet, kortsiktighet och förvanskade historieskrivningar som syftar till att skuldbelägga politiska motståndare, snarare än att bidra till ökad kunskap av den situation skolan befinner sig i. Ledamöterna i Sveriges unga akademi ser en stor möjlighet i dagens svåra läge: det är kanske äntligen dags att använda de forskningsresultat som faktiskt finns i skolfrågan. Utan att göra anspråk på att vara heltäckande presenteras de, som man anser vara de fyra viktigaste forskningsbaserade utgångspunkterna för att förbättra den svenska skolan.

  • Utveckla konkret stöd för lärare. Allt mer nationell och internationell forskning visar att lärare behöver avancerat, forskningsbaserat stöd för att skapa och vidmakthålla rik undervisning. De dominerande läromedlen i till exempel matematik i Sverige ger inte lärarna detta stöd och även om vissa påstår motsatsen är svenska läromedel långt ifrån gediget forskningsbaserade.
  • Fokusera på att minska skillnaderna mellan skolorna. De internationella kunskapsmätningarna visar tydligt att den socioekonomiska statusen hos eleverna förklarar en del av elevernas prestationer inom landet. Internationellt finns ett samband mellan höga resultat på PISA och en hög grad av likvärdighet i skolan.
  • Implementera forskningsresultat i skolan på ett långsiktigt sätt. Resultat från framgångsrik forskning måste arbetas in i skolan genom att forskare och skolhuvudmän tillsammans implementerar förbättringar. Det nya skolforskningsinstitutet bör inte slänga bort pengar på att sammanställa och popularisera forskning i tron på att denna sedan ska spridas till lärare, som i sin tur ska implementera resultaten. Ingen didaktisk- eller skolutvecklingsforskning tyder på att forskningsresultat kan spridas och därigenom skapa bestående positiva effekter.
  • Finansiera omorganisationer fullt ut. Omorganisering lyfts ibland fram som den främsta lösningen på skolans problem. Men omorganisation kan endast leda till förbättring i det korta perspektivet och är tyvärr närmast verkningslöst i det långa loppet om skolan saknar tillräckliga resurser.

Det finns i dag mycket små möjligheter för forskare att bidra till att forskningsbasera och därmed utveckla den svenska skolan, annat än genom lärarutbildningen, och det föreslås därför:

  1. att det skapas forum där forskare, politiker och skolhuvudmän kan resonera kring prioriteringar om skolan;
  2. att det etableras infrastruktur i form av kombinerade forsknings- och utvecklingsavdelningar i nära anslutning till skolor som syftar till att långsiktigt forskningsbasera skolans arbete;
  3. att framtida skolutveckling tydligt kopplas till forskning och forskargrupper med gedigna kunskaper i att systematiskt utveckla skolan.

Att som Kungl. Vetenskapsakademien tidigare föreslagit (DN-debatt 5 januarilänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster) erbjuda forskare vidareutbildning till lärare är ett bra förslag. Forskare på lärosäten har också ett viktigt ansvar i att utveckla lärarutbildningen. Författarna vill dock bidra på flera plan och anser att existerande kunskap i alldeles för liten utsträckning används i såväl strategiska beslut som operativa insatser. Att genom de tre ovan nämnda förslagen börja arbeta med de fyra forskningsbaserade utgångspunkterna är ett avgörande steg för att etablera en skola som bygger på vetenskaplig grund.

Andreas Ryve
Professor i matematikdidaktik, Mälardalens högskola

Marie Wiberg
Docent i statistik, Umeå universitet

Stefan Jonsson
Professor i företagsekonomi, Uppsala universitet

Martin Högbom
Professor i strukturbiokemi, Stockholms universitet
Ordförande i Sveriges unga akademi


Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk
Instagram