Nyhetsarkiv 2017 2016 2015 2014
Medverkande seminarium Foto: Annika Moberg

Fredrik Moberg, Lina Kristoffersen Wiles, Helena Filipsson, Lars Bärring, Sandra Bogojeviç och Beatrice Crona Foto: Annika Moberg

Tillsammans om klimatet

2016-04-25

Den 19 april arrangerade vi det tvärdisciplinära seminariet ”Post COP21 – Efter klimatmötet i Paris” om klimat, hållbarhet och transformation. Medverkande från IPCC, företag och akademins ledamöter inom miljöforskning och internationell miljöjuridik belyste klimatfrågan på Juridicum, Lunds universitet.

Sanja Bogojeviç

Sanja Bogojeviç, docent i miljöjuridik vid Lunds universitet och Nils Klimt-pristagare 2016 Foto: Annika Moberg

SUA-ledamot Sanja Bogojeviç inledde och berättade om klimatmötet i Paris; det 21:a Conference of the Parties (COP21), som resulterade i ett globalt klimatavtal. Inför Parismötet fick enskilda länder själva lämna förslag på åtgärder för att minska sina utsläpp. Införandet av dessa Intended National Determined Contributions (INDCs) var ett framgångsrikt koncept som bidrog till att utgången blev så positiv. Ett potentiellt hinder för ett konstruktivt avtal, förklarade Bogojeviç, är läget i USA:s högsta domstol där stödet för lagstiftning i klimatfrågan är 50/50 för och emot. Då USA står för en stor del av utsläppen globalt är det ett problem. Just nu signeras avtalen.

Lars Bärring

Lars Bärring, klimatforskare vid SMHI och IPCC Focal point i Sverige Foto: Annika Moberg

Vad gör IPCC nu? Lars Bärring

Lars Bärring, klimatforskare vid SMHI och IPCC Focal point i Sverige presenterade IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), som är FN:s klimatpanel och ett mycket stort internationellt projekt med syftet att sammanställa det vetenskapliga underlaget till beslutsfattarna. Det omfattande underlaget sammanfattas noggrant i expertgranskade så kallade peer review-processer och utgör underlaget som beslutsfattarna utgår från. Då lämnar forskarna arbetet, det politiska arbetet med förhandlingar och avtal sköts sedan av beslutsfattare. Trots att han ”i grunden är pessimist”, sa sig Bärring vara mycket glad för resultatet av COP21. Han berättade också att just nu pågår uppstarten med rekrytering av författare till IPCC:s nästa Assessment Report (AR), som ska vara klar till COP29. IPCC:s arbete sker i olika faser. Bärring uppmuntrade forskare att engagera sig i IPCC, det är hårda krav men erbjuder mycket värdefulla nätverksmöjligheter, framhöll han.

Lina Kristoffersen Wiles

Lina Kristoffersen Wiles, Environment Manager DK & NO, Tetra Pak Foto: Annika Moberg

Från forskning till företag, hållbarhet som konkurrensfördel: Lina Kristoffersen Wiles

Lina Kristoffersen Wiles, Environment manager vid Tetra Pak, berättade om hur företaget arbetar med klimatanpassning. De mäter noga konsumentmönster och kan se hur vi rör oss mot allt grönare konsumtion. Lina Kristoffersen Wiles berättade att i Norden har andelen miljödrivna konsumenter ökat från omkring 45 % 2011 till över 60 % 2015. Hon framhöll att Tetra Pak ser det som en konkurrensfördel att ligga långt fram i arbetet mot hållbarhets- och klimatmålen. I Sverige återvinns omkring 36 % av deras förpackningar idag, att jämföra med 72 % av metallförpackningar och 93 % av glas. Det visar att det krävs en stor informationsinsats framhöll hon vidare, okunskapen bland konsumenter är utbredd. Lina Kristoffersen Wiles har själv disputerat inom ekologi och berättade också hur det var byta bransch från forskning till näringslivet: ”forskare sägs ju ha en speciell intern kultur, men jag märkte att det är samma sak inom företagsvärlden”, förklarade Kristoffersen Wiles.

Beatrice Crona

Beatrice Crona, ledamot Sveriges unga akademi, docent i systemekologi och Executive Director, The Global Economic Dynamics and the Biosphere programme, Kungl. Vetenskapsakademien Foto: Annika Moberg

Miljöforskning i växelverkan med olika aktörer: Beatrice Crona

SUA-ledamot Beatrice Cronas forskning handlar om ekosystemtjänster och resiliens (ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas). Svenskar släpper ut relativt lite koldioxid berättade Crona, 6 ton per person och år, men inkluderar vi utsläppen för import ökar det till 10 ton. Crona berättade också om kopplingen mellan mänsklig välfärd och ekosystem som kan leverera de ekosystemtjänster vi behöver. Till exempel är havens förmåga att producera fisk nedsatt, delvis på grund av havsförsurningen som kommer sig av höjda koldioxidhalter i haven. Men också för att vi fiskat för mycket och med så effektiva metoder att fiskebestånd inte hinner återhämta sig. Vi förlitar oss till stor del på buffertkapacitet i naturliga system, nu är det dags att börja investera i teknik för att motverka effekter av koldioxidutsläpp framhöll Crona. Hon gav också exempel på samarbete och kunskapsutbyte med direkt berörda aktörer som till exempel fiskenäringen eller försäkringsbranschen. Hon betonade också värdet av att ha en plan, annars blir det lätt mest prat om att ”nu måste vi ställa om” vilket är svårt att följa upp. Crona ser det som sin skyldighet att dela med sig av sin forskning och samarbeta för hållbarhet. Även för ekosystemen görs stora internationella forskningsinsatser för att bedöma statusen och ta fram beslutsunderlag. Den svenska regeringen arbetar också med att integrera ekosystemtjänster i beslutfattande, till exempel med utredningen ”Synliggöra värdet av ekosystemtjänster” (SOU 2013:68).

Fredrik Moberg

Moderator: Fredrik Moberg, Fil.dr i naturresurshushållning, Director för Albaeco, kommunikationsrådgivare och forskare vid Stockholm Resilience Centre Foto: Annika Moberg

Gott hopp

Moderator Fredrik Moberg, korallrevsekolog och kommunikationsrådgivare specialiserad på miljöforskning, kände sig lite kluven erkände han: glad över Parismötet där han själv var på plats och upplevde den hoppfulla stämningen. Men också mycket oroad över de allvarliga rapporterna, till exempel om tillståndet för Stora Barriärrevet, där koralldöden är mer utbredd än någonsin. Beatrice Crona gav rådet att inte pendla mellan eufori och dödsångest, utan att engagera sig. Det finns gott hopp, sa hon. Lina Kristoffersen Wiles underströk att alla måste agera för att vi ska kunna nå klimatmålet, både beslutsfattare, företag och vi som enskilda konsumenter. Använd er konsumentmakt, för alla goda val räknas, uppmuntrade hon. Lars Bärring uppmanade forskarsamhället att tänka om, och tänka fritt: ifrågasätta dynamiken/konflikten mellan olika sorters forskning, hur kan vi organisera forskning för omställning? De medverkande efterlyste också nya samhällsekonomiska modeller som innefattar naturkapital. Både tvärvetenskap och grundforskning behövs.

Mer information

Post COP21: seminariets program

Se en sammanfattning i Storifylänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk
Instagram