Nyhetsarkiv 2017 2016 2015 2014
Ledamöter i Sveriges unga akademi

Jenny Larsson (ordf.), Christian Forssén, Kristian Pietras, (nedre raden fr.v.) Camilla Svensson (vice ordf.), Maria Wiberg (forskningspolitisk talesperson) och Christian Broberger (forskningspolitisk talesperson). Foto: Markus Marcetic, Mika Nitz Pettersson (Broberger)

Debatt i VK: Bättre villkor för forskning

2016-05-20

Sveriges unga akademi skriver på Västerbottens-Kuriren Debatt inför Forskningspropositionen.

Läs artikeln på Västerbottens-Kurirenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Det började bra. I regeringsförklaringen 2014 slog statsminister Stefan Löfven fast att ”Forskning ska respekteras som den långsiktiga verksamhet det är och en ny forskningsproposition kommer därför att ha ett tioårigt perspektiv.” Det talades om ökade basanslag, jämställdhet inom akademin och satsningar på yngre forskare.

Men ännu har inte dessa löften infriats. Regeringen har spelat med korten tätt mot bröstet i forskningspolitiken. Av de konkreta åtgärder som hittills blivit av sattes just långsiktigheten på undantag. I höstens budget gjordes en plötslig och oannonserad kursändring av formeln för hur de så kallade basanslagen till universiteten och högskolorna fördelas. Detta är i strid med praxis att låta en framröstad forskningsproposition råda och med effekten att många lärosäten drog in planerade satsningar på bl.a. karriärtjänster för yngre forskare.

Just nu förbereds dock nästa forskningsproposition. Här har regeringen en gyllene chans att ge högskolesektorn stabila, långsiktiga ramar och den goda finansiering den behöver för att stå sig i en hårdnande internationell konkurrens.

Sveriges unga akademi har gett synpunkter och konkreta förslag på den kommande propositionen om forskning och innovation till forskningsminister Helene Hellmark Knutsson. Vi har bland annat föreslagit förändringar på fyra viktiga områden om hur Sverige kan skapa en framgångsrik, långsiktig, nyfikenhetsdriven och nyskapande forskning.

1. Förlös grundforskningen med fria projektbidrag

All ny kunskap startar med en idé. För att forskare ska kunna utveckla sina idéer och förutsättningslöst söka efter och tillämpa ny kunskap krävs hållbara organisatoriska och finansiella strukturer. Fria projektbidrag är den finansieringsform som ställer idéer – snarare än person, apparatur eller byggnader – i centrum. Genom projektbidrag fördelas forskningsmedel småskaligt i en kritisk extern granskningsprocess. Betydelsen av pålitliga system för hur medel fördelas har aktualiserats av de frågor om bedrägeri och etik inom forskningen som väckts under vintern, där stora medel satsats på den som med skrala belägg utlovat snabb tillämpning. Vi uppmanar regeringen att ge Vetenskapsrådet (VR) i uppdrag att bygga ut de fria projektbidragen och utveckla sakkunniggranskningen för att bättre rusta oss inför framtida prövningar.

En sådan prioritering kräver en hållbar och långsiktig finansiering. Vi har föreslagit regeringen att vinsten från Akademiska Hus, det statliga bolag som äger de flesta lärosätenas byggnader, används för att förstärka budgeten för projektbidrag. Driftsöverskottet för Akademiska Hus var 2015 hela 3,7 miljarder kronor. Dessutom aviserade Akademiska Hus i höstas en extra utdelning om 6,5 miljarder kronor för att bekosta icke forskningsrelaterade utgiftsområden. Dessa siffror kan jämföras med VRs hela forskningsbudget som förra året var 5,6 miljarder kronor. På så vis används alltså miljarder av både offentliga och privata forskningsmedel som en allmän spargris när finansieringen inom andra områden tryter. Att låta vinsten från Akademiska Hus stanna inom forskning och utbildning vore minst sagt rimligt.

2. Fördela basanslagen enligt tydliga kvalitetskriterier

I dagsläget är det snarare regel än undantag att forskare finansierar sina löner via externa anslag. Mycket tid går åt till att söka pengar för att kunna fortsätta forska. Detta skapar otrygghet och kortsiktighet. De statliga basanslagen bör därför utökas och prioriteras för ändamålet att finansiera de anställda forskarnas löner. För att säkerställa att så sker bör en transparent redovisningsmodell tas fram. För lärosätenas långsiktiga planering krävs att fördelningen bygger på tydliga kvalitetskriterier som inte plötsligt ändras. Det bör poängteras att höjda basanslag inte ska finansieras genom att minska budgeten för de statliga forskningsråden, då detta riskerar att gå ut över de fria projektbidragen.

3. Tydliggör karriärvägarna inom akademin

Vi har i flera år pekat på ett av de verkligt stora hoten mot Sverige som forskningsnation: nämligen bristen på ett tydligt karriärsystem för forskare. Ett karriärsystem måste vara transparent med internationella utlysningar av tjänster. Utvärderingar måste ske efter på förhand fastslagna och ambitiösa kvalitetskriterier som, om de uppfylls, leder till tillsvidareanställning. För att unga forskare ska våga se vetenskapen som en karriärmöjlighet måste det finnas tydliga ramar. Vi förutsätter att detta ska få genomslag i den viktiga utredningen av karriärvägar som den 31 mars ska lämnas till regeringen.

Att fördela en större del av de tillgängliga forskningsmedlen via projektbidrag, samt att skapa stabila karriärsystem med transparenta utlysningar, är också viktiga insatser för att rätta till den skeva jämställdheten inom akademin. VRs fria projektbidrag beviljas relativt jämnt mellan kvinnor och män, i kontrast till de senaste årens ”excellenssatsningar” som utmärks av en betydande obalans. Tydliga karriärvägar gör att unga människor i familjebildande ålder vågar satsa på en framtid inom akademisk forskning. Genom att få fler att våga satsa på en forskarkarriär åstadkommer vi breddad rekrytering som kommer att fånga upp fler begåvningar till de sektorer där ny kunskap skapas.

4. Större rörlighet föder nya idéer

För att öka mångfalden krävs också en större geografisk och ämnesmässig rörlighet av forskare. Vetenskapen har till sitt väsen alltid varit global. Internationella perspektiv krävs för att tackla mänsklighetens utmaningar och för att optimalt utnyttja världens samlade forskningsresurser. Dessutom krävs i allt högre utsträckning en samordning av infallsvinklar från olika ämnen för att skapa nya lösningar på komplexa problem. Vi anser att meritvärdet för nationell, internationell och disciplinmässig mobilitet måste höjas. Ett sätt att uppnå detta är genom att forskningsråden utlyser lönemedel till unga forskare på postdocnivå som söker sig till Sverige från utlandet, och att i basanslagen belöna de lärosäten som lyckats rekrytera medarbetare utifrån.

Sveriges unga akademi vill se ett forskningslandskap där idéer kan slå rot och växa. År 1732 beviljades den då 25-årige Carl Linnaeus 400 riksdaler från Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala för en forskningsresa till det outforskade Lappland. Fem månader senare återvände han inte bara med en stor kunskapsbank om landskapets natur, utan också med observationer om samernas samhälle, seder, språk och läkekonst – kunskap som vi kanske först idag förstår att värdesätta. Det blygsamma forskningsbidraget till en nyfiken ung människa blev startskottet på en av vår tids stora forskargärningar.

Att ge dagens forskare långsiktiga förutsättningar att fritt formulera, kritiskt pröva och praktiskt omsätta sina idéer är en av de bästa investeringarna för framtiden. Det är detta vi framfört till Helene Hellmark Knutsson och regeringen.

Akademiledningen vid Sveriges unga akademi;

Jenny Larsson, professor i baltiska språk, Stockholms universitet, ordförande
Christian Forssén, biträdande professor i teoretisk fysik, Chalmers
Kristian Pietras, professor i molekylär medicin, Lunds universitet
Camilla Svensson, docent i farmakologi, Karolinska Institutet, vice ordförande
Marie Wiberg, professor i statistik, Umeå universitet, orskningspolitisk talesperson, Sveriges unga akademi
Christian Broberger, docent i neurovetenskap, Karolinska Institutet, forskningspolitisk talesperson, Sveriges unga akademi

Läs artikeln i Västerbottens-Kurirenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk
Instagram