Helena Filipsson och Beatrice Crona

Helena Filipsson, Docent i geobiosfärsvetenskap, universitetslektor vid geologiska institutionen, Lunds universitet och Beatrice Crona, Verksamhetschef, Global Economic Dynamics and the Biosphere Program vid Kungl. Vetenskapsakademien Docent, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet

Debatt: Dags för naturvetare att axla ledartröjan i klimatdebatten

2014-06-17

Naturvetenskap är pelaren i klimatforskning, vare sig det rör sig om arbetet med de globala klimatmodellerna eller effekterna av havsförsurning. Det är kort sagt det bästa vi har.

Läs artikeln i Naturvetarenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Men framgång inom klimatarbetet bygger på mer än naturvetenskapliga forskningsrön. Hur opinion skapas och hur allmänheten tar till sig argument handlar minst lika mycket om hur resultaten presenteras. Om de sätts in i ett relevant sammanhang och hur trovärdiga de ter sig för gemene man. Här har vi naturvetare fortfarande mycket att lära. Vi kan inte vänta på att sanningen ska segra.

Misstron mot klimatforskning som uppstod i samband med IPCC:s fjärde rapport, då vissa felaktigheter smugit sig in, fick stort utrymme i medier. I rapporten nämns ord som trolig och säker 120 gånger. Osäkerheten kvantifierades inte. Signalen blev diffus, vilket bidrog till att folk blev tveksamma till forskningens kvalitet. "De verkar ju inte säkra på någonting?" En osäkerhet som klimatskeptikerna utnyttjade till fullo. Kvar stod vi naturvetare och såg något förvånade ut.

Nu har tonläget skruvats upp. I den senaste klimatrapporten har termer ändrats från trolig till exempelvis hög sannolikhet. Detta kan ses som endast semantik, men kan ha stor betydelse när resultaten ska kommuniceras.

Men vi kan inte nöja oss med det. Naturvetare, vars forskning berör miljöfrågor med effekt på mänsklig välfärd för generationer framöver, måste se det som vårt ansvar att kunskapen går fram på alla plan. Vi måste bli bättre på att länka våra rön till sociala och ekonomiska processer som med ett snävt perspektiv kan tyckas irrelevanta, men som med ett systemtänk oftast visar sig intimt kopplade till våra rön, exempelvis i egenskap av drivkrafter bakom klimatförändringar.

Andra grupper i samhället tar gärna täten i alla möjliga sammanhang, ofta utan att ha så mycket på fötterna. Visst är några av oss forskare bäst som experter inom smala nischer, men många fler skulle kunna vara både experter och skickliga på att kommunicera med omvärlden.

Goda exempel finns, som Leopold Leadership Programlänk till annan webbplats, vid Standford Woods Institute for the Environment, USA, eller svenska Vega Fellows for the Advancement of Leadership and Communication in Environmental Sciences.

Naturvetare är en mycket kompetent grupp och det är hög tid att vi axlar ledartröjan i klimatdebatten.

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk
Instagram