Andreas Ryve Foto: Markus Marcetic

En av artikelförfattarna: Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik. Foto: Markus Marcetic/Sveriges unga akademi

Debatt: Forskningsbasera debatten om skolan!

2014-05-19

Skolfrågan är högaktuell inför valet, med anledning av de dåliga PISA-resultaten. Men skolans problem får inte reduceras till en uppgörelse mellan politiska ideologier, skriver Sveriges unga akademi och ger tre konkreta förslag för en framgångsrik skola, utifrån fyra forskningsbaserade utgångspunkter.

Läs debattartikeln på Tidningen Curielänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Debatten om orsaker till – och lösningar på – skolans problem får inte reduceras till en uppgörelse mellan politiska ideologier. Det är hög tid att argumentation och förslag baseras på de forskningsresultat som faktiskt finns i skolfrågan. Vi presenterar fyra forskningsbaserade utgångspunkter och tre strukturella förslag som bas för utvecklingen av en framgångsrik skola.

Sveriges unga akademi är, liksom många andra, oroade över den svenska skolans utveckling. Det finns dock forskning att luta sig mot, både för problemformulering och för åtgärder. Modern skolforskning ger stöd för följande utgångspunkter för att förbättra den svenska skolan.

  • Utveckla konkret stöd för lärare
    Det är bra att allt fler riktar blickarna mot klassrummet och dess betydelse för elevers möjligheter att utveckla relevanta kunskaper. Dock lider den svenska debatten av en övertro på att lärarens kunskaper ensamt kan säkerställa rik klassrumsundervisning. Allt mer nationell och internationell forskning visar att lärare behöver avancerat, forskningsbaserat stöd för att skapa och vidmakthålla rik undervisning. De dominerande läromedlen i till exempel matematik i Sverige ger inte lärarna detta stöd och även fast vissa påstår motsatsen är svenska läromedel långt ifrån gediget forskningsbaserade. Riktade satsningar behövs således för att utveckla läromedel som konkret hjälper lärare att formulera lärandemål, planera lektioner, förutse olika elevers matematiska tänkande, agera korrekt under grupparbeten, samt att leda helklassdiskussioner.
  • Fokusera på att minska skillnaderna mellan skolorna
    De internationella kunskapsmätningarna i sig ger dessvärre ingen tydlig vägledning i sökandet efter faktorer som kan förklara de sjunkande resultaten i Sverige. Det är dock tydligt att den socioekonomiska statusen hos eleverna förklarar en del av elevernas prestationer inom landet och även internationellt finns ett samband mellan höga resultat på PISA och en hög grad av likvärdighet i skolan. Forskning visar att variationen i resultat mellan svenska skolor har ökat successivt i de senaste PISA-undersökningarna (2000¬–2009). En sådan variation mellan skolor gynnar inga elever, och de som förlorar mest är de relativt låg- och medelpresterande eleverna. Ett viktigt fokus i debatten bör därför vara att minska skillnader mellan skolor genom att höja resultaten hos låg- och medelpresterande elever. Friskolor och det fria skolvalet pekas ofta ut som en orsak till den stora variationen mellan skolorna. Vi vill understryka att detta är två olika saker. Det fria skolvalet kom först, och sedan kom friskolorna. Friskolorna verkar ha en ytterst begränsad, eventuellt negativ, effekt på elevernas prestationer. De är således inte orsaken, men inte heller lösningen. Den viktigare orsaken är segregeringen av elever med olika socioekonomisk bakgrund. Detta är delvis ett resultat av fria skolvalet men även av en ökad bostadssegregation. Fria skolvalet är en viktigare orsak än friskolor, men långt ifrån den enda, till de fallande resultaten. Skolornas fallande resultat måste förstås och diskuteras mot denna bredare bakgrund.
  • Implementera forskningsresultat i skolan på ett långsiktigt sätt
    Resultat från framgångsrik forskning måste arbetas in i skolan genom att forskare och skolhuvudmän tillsammans implementerar och institutionaliserar förbättringar. Det nya skolforskningsinstitutet bör inte slänga bort pengar på att sammanställa och popularisera forskning i tron på att denna sedan ska spridas till lärare, som i sin tur ska implementera resultaten. Ingen didaktisk eller skolutvecklingsforskning tyder på att forskningsresultat kan spridas och skapa bestående positiva effekter på det viset. Myndigheten bör istället stödja skolnära projekt där skolhuvudmän och grupper av forskare tillsammans arbetar långsiktigt och storskaligt för att etablera en bättre fungerande skola.
  • Finansiera omorganisationer fullt ut
    Omorganisering lyfts ibland fram som den främsta lösningen på skolans problem. Men omorganisation kan endast leda till förbättring i det korta perspektivet och är närmast verkningslöst i det långa loppet om skolan saknar tillräckliga resurser. Omorganisation är dessutom krävande och kan vara direkt skadligt. När de lågt hängande frukterna är skördade finns inget mer att hämta, och då motverkar ytterligare omorganisering sitt syfte genom att bli ett verksamhetsstörande och osäkerhetsskapande inslag. En av de grundläggande orsakerna till den nedåtgående spiralen var kommunaliseringen och den resursminskning till skolan som följde med denna. Den konkurrensmodell som förespråkats som styrmodell har även inneburit en högre total kostnadsbild eftersom den bygger på en överkapacitet i systemet (annars fungerar inte konkurrens). Förslag om förstatligande av skolorna är en möjlighet till förbättring, men endast om den kommer med en resurssättning som är i paritet med vad som förväntas från skolorna.

Det finns i dag mycket små möjligheter för forskare att bidra till att forskningsbasera och därmed utveckla den svenska skolan, annat än genom lärarutbildningen, och vi föreslår därför:

1)    att det skapas forum där forskare, politiker och skolhuvudmän kan resonera kring prioriteringar om skolan;
2)    att det etableras infrastruktur i form av kombinerade forsknings- och utvecklingsavdelningar i nära anslutning till skolor som syftar till att långsiktigt forskningsbasera skolans arbete;
3)    att framtida skolutveckling tydligt kopplas till forskning och forskargrupper med gedigna kunskaper i att systematiskt utveckla skolan.

Forskare på lärosäten har ett viktigt ansvar i att utveckla lärarutbildningen. Vi vill dock bidra på flera plan och anser att existerande kunskap i alldeles för liten utsträckning används i såväl strategiska beslut som operativa insatser. Att genom de tre ovan nämnda förslagen börja arbeta med de fyra forskningsbaserade utgångspunkterna är ett avgörande steg för att etablera en skola som bygger på vetenskaplig grund.

Andreas Ryve
Professor i matematikdidaktik, Mälardalens högskola
Ledamot i Sveriges unga akademi

Marie Wiberg
Docent i statistik, Umeå universitet
Ledamot i Sveriges unga akademi

Stefan Jonsson
Professor i företagsekonomi, Uppsala universitet
Ledamot i Sveriges unga akademi

Martin Högbom
Professor i strukturbiokemi, Stockholms universitet
Ordförande i Sveriges unga akademi

Marie Wiberg Foto: Markus Marcetic
Stefan Arora Jonsson Foto: Markus Marcetic
Martin Högbom Foto: Markus Marcetic

Artikelförfattare: Marie Wiberg, Stefan Arora Jonsson och Martin Högbom. Foto: Markus Marcetic/Sveriges unga akademi

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk
Instagram