Sveriges unga akademi och Vetenskapsrådet genomförde tillsammans ett rundabordssamtal om tvärvetenskap, hur den kan se ut, bedömningskriterier för finansiering och vad som kan bidra till att den utvecklas optimalt. Sex av akademins ledamöter bidrog med personliga erfarenheter av att arbeta tvärvetenskapligt inom olika områden, deras texter finns nu sammanställda i en öppen publikation.
Att inkorporera metoder från andra fält och utveckla dem för nya områden är en särskild kompetens som tar tid att förvärva och som kan vara svårt räkna som meriterande. Även om det är vad som behövs för att föra kunskapsläget framåt. Inom en del fält, som nationalekonomin är det oftast lätt att få finansiering för tvärvetenskapliga studier. Då forskningen generellt sett fortfarande bedrivs och bedöms disciplinärt finns alltjämt en risk att tvärvetenskaplig forskning faller mellan stolarna. Sveriges unga akademi och Vetenskapsrådet initierade rundabordssamtalet för att fördjupa diskussionen om tvärvetenskaplig forskning.
Med förord av Kerstin Sahlin, Huvudsekreterare inom humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet, och Anna Wetterbom, VD Sveriges unga akademi
Beatrice Crona Foto: Cecilia Nordstrand, Anna Dreber Almenberg Foto: Erik Thor/SUA, Ericka Johnson Foto: Marcus Marcetic/SUA, Jonas Olofsson Foto: Erik Thor/SUA, Gabriel Skantze Foto: Erik Thor/SUA, Sebastian Westenhoff Foto: Erik Thor/SUA
Beatrice Crona, docent i tvärvetenskaplig miljöforskning, Executive Director för the Global Economic Dynamics and the Biosphere Program vid Kungl. Vetenskapsakademien
Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm
Ericka Johnson, docent i Teknik och social förändring vid Linköpings universitet
Jonas Olofsson, Pro Futura Scientia Fellow vid SCAS, och docent samt lektor i psykologi vid Stockholms universitet
Gabriel Skantze, docent i talteknologi vid Kungliga Tekniska högskolan
Sebastian Westenhoff, professor i biofysikalisk kemi vid Göteborgs universitet