Karl Wennberg Foto: Karl Axelsson

Foto: Karl Axelsson

5 frågor till Karl Wennberg om Ekonomipriset 2018

2018-10-08

Karl Wennberg, professor i företagsekonomi vid Linköpings universitet svarar på 5 frågor om Sveriges riksbanks pris i ekonomiska vetenskaper till Alfred Nobels minne. Årets pris belönar William D. Nordhaus, Yale University, New Haven, USA "för att ha integrerat klimatförändringar i långsiktig makroekonomisk analys" och Paul M. Romer NYU Stern School of Business, New York, USA "för att ha integrerat teknisk utveckling i långsiktig makroekonomisk analys".

Relaterar ditt fält till årets pris?

Delvis ja, då Paul Romer som får ena halvan av priset för sitt arbete med att integrera innovation som en ingrediens i tillväxtteori, d.v.s. varför ekonomier växer. Före genomslaget av den ’endogena’ tillväxtteori som Romer ligger bakom hade forskningen svårt att förklara hur ekonomier kan fortsätta att växa utan att nya externa resurser tillförs. Pusselbiten som Romer tillförde var kunskap – dvs. något svårmätbart men ändå allt mer och mer viktigt för den moderna ekonomin. Kunskap är på många sätt väsenskilt traditionella tillväxtfaktorer såsom befolkningsmängd och naturresurser då kunskapen kan ökas utan att man konsumerar resurser som i någon mån är ändliga. Kunskap är också en kollektiv resurs som kan delas genom kommunikation och interaktion, vilket t.ex. förklarar varför ekonomin växer snabbare i stora städer.

Romer är liksom andra tillväxtforskare makroekonom men många mikroekonomer inklusive de som intresserar sig för innovationsforskning - såsom jag - har tagit stor inspiration från hans modeller. Själv har jag använt modellerna i studier av branschförändring och tillväxt.

Romers arbeten hänger också ihop med den andra pristagaren – William Nordhaus – som fokuserat på miljöekonomi och olika sätt att mäta tillväxt. Då Romers forskning hjälpt till att förklara hur ekonomin kan fortsätta att växa utan att vi hela tiden behöver tillföra naturtillgångar eller en ökande befolkning, så har Nordhaus forskning problematiserat traditionella sätt att mäta länders nationalräkenskaper och ekonomisk tillväxt, samt presenterat flera viktiga modeller om klimatförändring och dess konsekvenser.

Vad tycker du om priskommitténs val?

Mycket bra. De två pristagarna visar på att priskommittén har valt att belöna två ekonomer som i många decennier studerat vad vi idag ser som högst samhällsaktuella frågor. Att Nordhaus aktivt fört fram de stora riskerna med klimatförändringar under lång tid, och att Romer kritiserat ekonomisk forskning för en övertro på formaliserade modeller med ibland otydliga antaganden är också en indikation att de inte räds föra fram forskning som av vissa upplevs som kontroversiell.

Är det något tidigare pris som du tycker är extra intressant och varför?

Alla är såklart viktiga men man kan också fundera på hur tidigare pristagare är viktiga IDAG. Det är ju inte nödvändigtvis så att deras upptäcker får sina viktigaste implikationer vid tiden fram tills pristagaren identifierats. Här vill jag gärna hålla fram pristagaren Thomas Schelling (2005)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som fick sitt pris för bidrag till spelteoretiska modeller om konflikter och konfliktlösning. Dessa modeller kan t ex användas vid analys av dagens internationella storpolitik med handelskonflikter, krig eller hot om krig, aggression och samtal med ibland vaga budskap. I den bästa av världar kan modellerna även användas för att minska risken för storskaliga konflikter. Schelling utvecklade dock även modeller för att förklara segregation, vilket alltid varit ett stort forskningsämne i USA men i Sverige växt under åren efter han fick priset. Hans segregationsmodeller förklarar hur områden kan bli väldigt segregerade även människor inte alls nödvändigtvis har starka preferenser för vem eller vilka de bor nära, det räcker att de har svaga preferenser för sådana som är lika dem själva för att områden över tid kan bli nästan totalt segregerade. Hans modeller förklarar även varför segregation är mycket svårt att bryta med politiska insatser.

Jag skulle också vilja hålla fram Ostrom och Williamson som delade på priset 2011länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Ellinor Ostrom har och fortsätter att ha mycket starkt inflytande utanför ekonomskrået, framför allt vad gäller ekologiskt hållbara samhällen och områden. Oliver Williamson har presenterat modeller som tydligt förklarar varför nya teknologier som internet bidrar till att vi får många nya små bolag som växer mycket snabbare än äldre bolag, och varför mjuka faktorer som interpersonellt förtroende och förmåga att arbeta väl i grupp blir allt mer efterfrågade förmågor på arbetsmarknaden.

Är det någon du tycker förtjänar/skulle ha fått ett Ekonomipris som inte fått det?

Två intressanta forskare tycker jag är Boyan Jovanovic, för sin forskning om nyföretagandets experimentella karaktär, och Philippe Aghion, för sin forskning om innovation och tillväxt.

Vad har årets pris för betydelse?

Årets pris sätter fokus på klimatförändringarnas potentiellt katastrofala följer, hur kunskap är en allt viktigare ingrediens i ekonomisk tillväxt, samt att nya modeller behövs för att mäta länders nationalräkenskaper och deras ekonomiska tillväxt.

Mer information

Ekonomipriset 2018länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Populärvetenskaplig information om Ekonomipriset 2018länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk
Instagram