Ekonomipristagarna 2019

Ekonomipristagarna 2019: Abhijit Banerjee, MIT, Cambridge, Esther Duflo, MIT, Cambridge, och Michael Kremer, Harvard University, Cambridge.

5 frågor till Anna Dreber Almenberg om Ekonomipriset 2019

2019-10-14

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2019 till Abhijit Banerjee, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA, Esther Duflo, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och Michael Kremer, Harvard University, Cambridge, USA, ”för deras experimentella ansats för att mildra global fattigdom”. Anna Dreber Almenberg är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Anna Dreber Almenberg Foto: Erik Thor/SUA

Anna Dreber Foto: Erik Thor/SUA

Ekonomipriset 2019länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Populärvetenskaplig information med illustrationerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Relaterar din forskning till årets pris?

Jag forskar mest om vilka forskningsresultat som är tillförlitliga. Årets pristagare belönas för deras forskning om fältexperiment i utvecklingsekonomi vilket har gett oss bättre insikter kring hur fattigdom kan bekämpas. I dessa fältexperiment gör pristagarna randomiserade kontrollerade studier för att förstå kausala samband mellan olika interventioner och bland annat fattigdom. Det finns många skäl att tro att denna sorts studier och resultat är mer tillförlitliga än andra sorters ekonometriska resultat.

Vad tycker du om Ekonomipriskommitténs val?

Det är ett mycket bra val. Pristagarna har förändrat forskningen inom utvecklingsekonomi till att fokusera mer på fältexperiment för att förstå kausala effekter av olika interventioner. Med hjälp av dessa metoder försöker forskarna svara på jätteviktiga frågor kring fattigdom, hälsa, politiskt beslutsfattande, arbetsmarknaden, med mera.

Är det något tidigare ekonomipris som du tycker är extra intressant och varför?

Jag tycker att priset till statsvetaren Elinor Ostrom (gemensamt med Oliver Williamson) 2009länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster var extra intressant. Ostrom fick det för ett fantastiskt livsverk om hur vi hanterar allmänningar och därmed hur samarbete kan uppstå och också erodera. Jag känner också starkt för 2012-priset som gick till Al Roth och Lloyd Shapley för deras arbete om marknads- och mekanismdesignlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Det finns flera viktiga områden där vi av olika anledningar inte vill låta pris avgöra hur olika resurser fördelas, till exempel vad gäller organ till patienter eller barn till skolor. Roths och Shapleys arbete hjälper oss att ändå hitta lösningar till sådana situationer. Sen tycker jag också att Herbert Simon som fick priset 1978länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är väldigt intressant. Simon var inte bara en pionjär i nationalekonomi med sin forskning om ”begränsad rationalitet” utan också en pionjär inom AI.

Är det något du tycker förtjänar ett ekonomipris som inte fått det ännu?

Jag skulle vilja se ett pris som belönar utvecklingen av de statistiska verktyg som vi använder oss för att förstå viktiga kausala samband, d.v.s. orsak och verkan. Det finns tyvärr mycket dålig forskning och mycket slarviga tolkningar av forskningsresultat. Genom att utveckla statistiska metoder kan man hjälpa alla slags forskare att göra bättre forskning. Och för t.ex. policy är det väldigt viktigt att förstå vad som är hönan och vad som är ägget.

Vad har priset för betydelse?

Priset uppmärksammar både den spännande och viktiga forskningen inom utvecklingsekonomi samt de metoder forskarna använder för att förstå kausala effekter. Förhoppningsvis inspireras även forskare inom andra områden och ämnen till att använda liknande metoder när det är möjligt. Jag hoppas att beslutsfattare inom policy tar till sig resultaten och även metoderna som användes för att nå fram till dessa resultat.

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk