Hanne Fjelde, Janna Gottlieb och Palle Dahlstedt. Foto: Sveriges unga akademi

Hanne Fjelde, Janna Gottwald och Palle Dahlstedt. Klicka för att zoom:a. Foto: Sveriges unga akademi

Kortfilmsfestival i Uppsala

2019-10-23

Sveriges unga akademi medverkade på Uppsala Internationella Kortfilmfestival med sessionen ”En bättre morgondag”. En forskarpanel presenterade och samtalde kring fyra kortfilmer med teman som ångest, musikens betydelse, rädsla och demokrati. Akademins Robert Lagerström och Aase Högfeldt, LadyBug Festival, modererade samtalet.

En bättre morgondag – kortfilmstävling för barn och ungdomar!

Aase Högfeldt och Robert Lagerström Foto: Sveriges unga akademi

Aase Högfeldt och Robert Lagerström. Klicka för att zoom:a. Foto: Sveriges unga akademi

Oro och rädsla med filmerna Asken och Jamila

De första filmerna kommenterades av Janna Gottwald, psykologiforskare vid Uppsala universitet. Franska La boite (Asken) av Marie-Pierre Hauwelle, handlade om den mycket nervösa Chloé som ska ut och resa och blir panikslagen då hennes planering störs av ett oväntat paket. Jamila är en svensk kortfilm av Sophie Vuković som skildrar rädsla ur barn och ungas perspektiv. En tonårstjej och hennes lillastyster oroar sig för föräldrarna och har svårt att fokusera när två poliser kommer till skolan. Janna pratade om oro, ångest och stress samt strategier för att hantera och bearbeta dessa.

Janna Gottlieb Foto: Sveriges unga akademi
Hanne Fjelde Foto: Sveriges unga akademi
Palle Dahlstedt Foto: Sveriges unga akademi

1. Janna Gottwald 2. Hanne Fjelde 3. Palle Dahlstedt. Klicka för förstoring. Foto: Sveriges unga akademi

Filmen ”En dag” och musikens betydelse

Akademins alumn Palle Dahlstedt, kompositör och forskare inom datorstödd kreativitet vid Göteborgs universitet, pratade om colombiansk-italienska filmen Un Día (En dag) som skildrar den unge mannen Christian som tar en chans och köper mikrofon och förstärkare för att nå ut med sin hiphop som gatumusiker. Palle berättade om hur konsten ger oss möjlighet att oss artikulera oss, den blir ett medel för att nå ut och en distraktion som vi behöver och som blir ännu viktigare i svåra tider. Instrument utökar våra möjligheter att göra något som går utanför oss själva, men kan också bidra till en materiell ojämlikhet. En dag upptäcker Christian i filmen att hans lillasyster i smyg följt efter honom ut den tuffa stadsmiljön och han får sin dröm om ett bättre liv satt på prov.

Palle Dahlstedt, Hanne Fjelde, Robert Lagerström och Sigrid Hadenius. Foto: Sveriges unga akademi
Janna Gottlieb, Sigrid Hadenius, Aase Högfeldt, Robert Lagerström och Palle Dahlstedt. Foto: Sveriges unga akademi
Janna Gottlieb och Aase Högfeldt. Foto: Sveriges unga akademi

1. Palle Dahlstedt, Hanne Fjelde och Robert Lagerström hälsas välkomna till festivalen av Sigrid Hadenius. 2. Sigrid Hadenius, Janna Gottwald, Aase Högfeldt, Robert Lagerström och Palle Dahlstedt 3. Janna Gottlieb och Aase Högfeldt. Klicka för förstoring. Foto: Sveriges unga akademi

Polarisering och demokrati i filmen ”Valdagen”

Ledamot Hanne Fjelde, docent i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet samtalade med publiken om den brazilianska dokumentären Dia de Eleição (Valdagen) av Afonso Nereu. Den hätska valkampanjen 2018 delade Brazilien i två delar. Berättarrösten i filmen berättar om hur han blivit verbalt attackerad av hotfulla personer på väg till vallokalen. Hanne berättade om hur en liten, gradvis ackumulering av makt parad med falska nyheter stjälper demokratin. Valkampanjen i Brazilien präglades av falska nyheter och polarisering. Makthungriga ledare kan tjäna på att vi blir rädda, då kan de inskränka våra rättigheter och öka sin makt. Med en politisk kommunikation som ställer oss mot dem, slutar vi lyssna till fakta och blir mer måna om att identifiera oss med gruppen vi anser oss tillhöra. Ett sätt att bekämpa ett destruktivt bombastiskt tonläge är att bemöta marginaliserade grupper, detta visar forskningen kring populism förklarade Hanne.

Filmvetare svarar på filmfrågor från årskurs 8 Kunskapsskolan Norra Uppsala

Anna Sofia Rossholm

Anna Sofia Rossholm, filmvetare

Forskarna fick en filmfråga från årskurs 8 i Kunskapsskolan Norra Uppsala och sin lärare Eva Reichberg. De undrade generellt kring film som medel för att berätta en berättelse eller föra fram ett budskap. Filmvetare Anna Sofia Rossholm, Stockholms universitet svarade, hon har tidigare medverkat i En bättre morgondag.

  1. Om budskap i film. De flesta (bra) filmer har ett tema, till exempel skuld, hämnd, svartsjuka, ojämlikhet, etc. Filmer utan fördjupande tema känns ofta platta och ytliga. Till detta kan man koppla ett budskap, till exempel: den som står i skuld är ofri, men om budskapet blir för entydigt blir filmen ointressant. En bra film ska gripa tag om åskådaren och också ställa frågor, inte ge entydiga svar.

  2. Propaganda/spelfilm. Det finns ingen motsättning mellan propaganda och spelfilm, många propagandafilmer är spelfilmer. Men (enligt ovan) är de mest effektiva propagandafilmerna inte nödvändigtvis sådana som hamrar in entydiga budskap. Hollywood har genom historien varit mer effektiv som propagandaredskap än många diktaturers medieindustrier just eftersom budskapet kan vara mer indirekt.
  3. Lärande/underhållning. Enligt samma argument blir filmer som har ett entydigt didaktiskt budskap tråkiga. Till exempel ”mobbning är dåligt” gör ingen bra film. Se till exempel svenska Fucking Åmållänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Den har ett antimobbingbudskap, men problematiserar det genom att alla karaktärer är komplexa.

  4. Om hur teknik, ljussättning etc. används för att förmedla budskap: Film berättar med stilgrepp som brukar delas in i: foto, klippning, ljud och scenrum (där ljus ingår). För att analysera en film måste man se hur dessa stilgrepp samspelar. Det går inte att säga att ett viss stilgrepp alltid betyder samma sak. Intensiv klippning i en våldsscen brukar i regel intensifiera våldet, men det MÅSTE inte vara så. Det beror på det berättarmässiga sammanhanget.

Sammanfattningsvis kan det vara en poäng att först söka filmens tema och analysera dess stilgrepp, för att sedan diskutera budskap. Och gärna då hur detta budskap kanske också problematiseras eller diskutera om det finns alternativa tolkningar.

/Hoppas det är till nytta! Vänliga hälsningar, Anna Sofia Rossholm, Stockholms universitet

En bättre morgondag

Med kortfilmsprojektet En bättre morgondag använder akademin film som en utgångspunkt för att prata om forskning. Projektet är ett samarbete mellan akademin, LadyBug Festival och olika filmfestivaler runtom i landet.

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk