Gustaf Edgren och Sanna Koskiniemi Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi

Gustaf Edgren och Sanna Koskiniemi Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi

Sveriges unga akademi kommenterar regeringens nationella life science-strategi

2019-12-13

Igår presenterade Ibrahim Baylan, Lena Hallengren och Matilda Ernkrans regeringens nationella life science-strategi vid en gemensam pressträff. Strategin innehåller förslag inom åtta prioriterade områden, däribland integrering av forskning och innovation i vården, forskning och infrastruktur, samt internationell attraktivitet och konkurrenskraft. Sveriges unga akademi saknar däremot en strategi för en tydlig karriärväg för yngre kliniska forskare. 

Regeringen: En nationell strategi för life sciencelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ett av de prioriterade områdena i strategin är ”integrering av forskning och innovation i vården”. Patientnära forskningen driver utvecklingen av hälso- och sjukvården och är viktig för att patienterna ska få tillgång till nya eller förbättrade läkemedel och behandlingsmetoder. En förutsättning för att Sverige ska bli bättre på detta är att det blir enklare att kombinera kliniskt arbete och forskning och då särskilt för yngre forskare.

– Sveriges unga akademi har jobbat länge för att förbättra karriärvägarna för yngre forskare och ett viktigt steg framåt var att regeringen införde biträdande lektorat. Tyvärr verkar man ha glömt bort de kliniskt aktiva forskarna och vi hoppas verkligen att regeringen tar chansen att åtgärda det nu, säger Sanna Koskiniemi, vice ordförande Sveriges unga akademi.

2017 infördes meriteringstjänsten biträdande lektor i högskoleförordningen. Tjänsten är avsedd som första steget i ett sammanhållet karriärsystem för yngre forskare och den implementeras nu på flera universitet. Tyvärr exkluderas kliniskt aktiva professioner på många sätt från att söka biträdande lektorat. En anledning är att högskoleförordningen bara möjliggör förenade anställningar mellan universitet och sjukvårdsenhet för lektorer och professorer, dvs de senare stegen i det akademiska karriärsystemet. Högskoleförordningen anger däremot inte samma möjlighet för biträdande lektorer. En konsekvens av detta är det på många lärosäten är omöjligt att kombinera biträdande lektorat med en klinisk tjänst.

Ett ytterligare problem är att biträdande lektorat måste sökas inom fem år efter disputation. Högskoleförordningen godkänner inte klinisk tjänstgöring som avräkningsbar tid och därför är det i princip omöjligt för kliniskt aktiva forskare att hinna meritera sig vetenskapligt för att kunna konkurrera med pre-kliniska forskare om biträdande lektorat på de medicinska fakulteterna.

För att komma till rätta med problemen måste högskoleförordningen ändras.

– Om regeringen menar allvar med att stärka den kliniska forskningen i Sverige måste vi skapa attraktiva karriärvägar för unga kliniker och göra det praktiskt möjligt att kombinera klinisk tjänstgöring med biträdande lektorat. Det är avgörande för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården och inte minst för patienterna, säger Gustaf Edgren, ST-läkare, forskare och ledamot i Sveriges unga akademi.

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk