Ribban ska ligga högt vad gäller kvalitet och villkoren ska vara transparenta. Illustration: Webstockrev.

Rapport om karriärvillkor vid landets lärosäten: så används biträdande lektorat

2020-11-05

Karriärvillkor för yngre forskare fortsätter att vara en kärnfråga för Sveriges unga akademi. Idag presenteras resultaten av akademins kartläggning av hur tjänsten biträdande lektorat, används. Stora skillnader märks över landet och mellan olika ämnesområden. Rapporten är tillgänglig på svenska och engelska. Akademin vill rikta ett varmt tack till alla som medverkat i enkäten.

Biträdande lektorat – en utvärdering Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.

Assistant Professorships in Sweden – an Evaluation Pdf, 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.

Stor variation i hur lärosäten använder biträdande lektorat Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Universitetsläraren

Projektledare Pontus Nordenfelt kommenterar rapporten.

– Vi hoppas rapporten blir en hjälp för alla i forskningssystemet, säger Pontus Nordenfelt, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och projektledare för rapporten. Det ser väldigt olika ut över landet och det finns mycket att göra här för att yngre forskares potential ska komma till sin rätt. Rapporten ger en översikt och samlar en rad goda exempel!

Kartläggning genomfördes genom en enkätundersökning till samtliga fakulteter vid Sveriges lärosäten (101 st.). Resultaten visar att de flesta fakultetsledningar vid de 65 fakulteter som svarat på enkäten är nöjda med tjänsten biträdande lektorat. Enkätsvaren belyser ett antal utmaningar, men den sammantagna bilden är ändå att biträdande lektorat är på väg att bli ett viktigt verktyg för att skapa tydligare och mer attraktiva karriärvägar vid svenska lärosäten.

Bakgrund

Biträdande lektorat har sedan 2001 gradvis ökat i antal i Sverige och 2017 ändrades högskoleförordningen och meriteringstjänsten biträdande lektor tillkom i dess nuvarande form. Tjänsteformen har införts på olika sätt vid olika lärosäten, med olika former av finansiering och varierande möjlighet till befordran. SUA har därför genomfört en omfattande undersökning av hur biträdande lektorat används och hur de nya reglerna implementerats vid våra lärosäten. Syftet med kartläggningen är att ge en överblick över hur biträdande lektorat används idag, vilka problem som lärosätena rapporterar kring denna anställningsform, samt att identifiera goda exempel på hur den införts.

Resultat

Arbetet med att utforma karriärvägar varierar stort mellan de 65 fakulteter som svarat på enkäten. Många fakulteter använder sig av biträdande lektorat i stor utsträckning, medan andra inte gör det alls. Två konkreta hinder som begränsar användningen av biträdande lektorat har identifierats:

1. Flertalet fakulteter påpekar att det är mycket problematiskt att tidsgränsen för att få söka ett biträdande lektorat är fem år efter disputation. Det försvårar rekrytering av de bästa kandidaterna och hämmar mobilitet mellan länder, lärosäten och samhällssektorer. Dessutom påverkas jämställdhetsarbetet negativt. Tidsgränsen bör förlängas till sju år.
2. De medicinska fakulteterna kan inte använda tjänsten fullt ut då en anställning som läkare eller annan sjukvårdspersonal inte går att kombinera med ett biträdande lektorat. Detta måste möjliggöras i högskoleförordningen.
   

– Konkurrensen om de bästa forskarna är stenhård, och det är därför viktigt att Sveriges lärosäten fortsätter arbetet med att utveckla attraktiva och konkurrenskraftiga karriärvägar för yngre forskare, säger Sanna Koskiniemi, ordförande Sveriges unga akademi.

Undersökningen visar på tre nyckelfaktorer som är avgörande för att attrahera de bästa yngre lärarna och forskarna till svenska lärosäten:

1. Rekrytering genom transparenta, breda, internationella utlysningar med snabb hantering och där det ingår tillräckliga resurser i tjänsten.
2. Transparenta, kvalitetsdrivande och kvalitetssäkrade processer vid befordran.
3. Väl utbyggda mentor- och ledarskapsprogram som kan fungera som stöd för den etablerande forskaren.