BUL

Ribban ska ligga högt vad gäller kvalitet och villkoren ska vara transparenta. Illustration: Webstockrev.

Biträdande lektorat – en utvärdering

2020-06-16

Sveriges unga akademi (SUA) har genomfört en omfattande kartläggning av hur tjänsteformen biträdande lektorat används. Genom en enkätundersökning till alla fakulteter vid Sveriges lärosäten har vi undersökt hur biträdande lektorat används, vilka problem som fakulteterna rapporterar kring anställningsformen, samt identifierat flera goda exempel på hur den införts.

Läs rapportenPDF

Pressmeddelande/webbnotis

Stor variation i hur lärosäten använder biträdande lektoratlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Universitetsläraren

Projektledare Pontus Nordenfenlt, docent inom infektionsbiologi vid Lunds universitet, kommenterar rapporten.

Biträdande lektorat har sedan 2001 gradvis ökat i antal i Sverige och 2017 ändrades högskoleförordningen och meriteringstjänsten biträdande lektor tillkom i dess nuvarande form. För att utvärdera hur de nya reglerna implementerats vid svenska lärosäten och hur biträdande lektorat används idag har SUA genomfört en omfattande undersökning vid Sveriges fakulteter och lärosäten.

SUA kan konstatera att arbetet med att utforma karriärvägar varierar stort mellan de 65 fakulteter som svarat på enkäten. Många fakulteter använder sig av biträdande lektorat i stor utsträckning, medan andra inte gör det alls.

Några viktiga slutsatser är:

  • Flertalet fakulteter påpekar att det är mycket problematiskt att tidsgränsen för att få söka ett biträdande lektorat är fem år efter disputation, jämfört med sju år innan reformen genomfördes. Inom vissa ämnen upplevs tidsgränsen som alltför
    kort för att kandidater skall hinna meritera sig och kunna utvärderas på ett adekvat sätt.
  • De medicinska fakulteterna påpekar svårigheterna med att meritera sig kliniskt inom ramen för biträdande lektorat, eftersom högskoleförordningen inte medger att biträdande lektorat kombineras med klinisk tjänstgöring i så kallade ombinationstjänster. Flera nämner detta som ett jämställdhetsproblem.
  • Formerna för finansiering av biträdande lektorat varierar stort, från tjänster fullt finansierade med statliga basanslag (även efter befordran) till biträdande lektorat som är helt beroende av extern finansiering och där inga garantier för finansierad forskningstid finns efter befordran.
  • Flera fakulteter, framförallt inom humaniora och samhällsvetenskap, ser biträdande lektorat som en dyr tjänst eftersom det ofta ingår en stor andel forskning. Dessa fakulteter uttrycker en risk för inlåsningseffekter, både i form av att ämnesområden bestäms och permanentas tidigt vid rekrytering, och även i form av minskad mobilitet när de befordrade stannar kvar som lektorer.
  • Antalet sökande per utlyst tjänst varierar också stort mellan olika fakulteter och ämnen, från n enda sökande per tjänst till som mest 67 sökande per tjänst. I genomsnitt har ett biträdande lektorat i Sverige cirka 15 sökande.
  • Andelen externa sökande till biträdande lektorat är hög. För perioden före reformen, från 2012 till mars 2018, var andelen externa sökande 70 %, och efter reformen är denna andel 78 %. Andelen tjänster som tillsätts med externa sökande är dock betydligt lägre, 42 % för perioden från 2012 till mars 2018 och 49 % för perioden från och med april 2018. Det är än vanligare att biträdande lektorat tillsätts med en intern kandidat på de fakulteter som i genomsnitt har väldigt få sökande till sina utlysningar.
  • Kvinnor är överrepresenterade bland de som anställts som biträdande lektorer jämfört med könsfördelningen bland de sökande. Samtidigt är kvinnor underrepresenterade bland de som söker tjänsterna jämfört med könsfördelningen bland nyligen disputerade.
  • Den förväntade befordringsgraden är hög. Hela 96 % av alla biträdande lektorer som ansökte om befordran 2012–2018 befordrades till lektorer. Det är tydligt från lärosätenas svar att de flesta fakulteterna anser att det skarpa urvalet sker vid anställning och att biträdande lektorer rekryteras med ambition att en hög andel ska befordras.

Mer information om kartläggningen

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk