Webinarium: Är den akademiska friheten hotad?

2020-10-09

Att forskare och studenter vid våra lärosäten fritt kan söka och sprida kunskap, och vetenskapligt granska olika företeelser i samhället, utgör grunden för den akademiska friheten. Men i flera länder är lärosätenas roll som en självständig reflekterande kraft i samhället hotad. Den 7 oktober samarrangerade Sveriges unga akademi och Rifo ett webinarium för att diskutera olika utmaningar för den akademiska friheten, internationellt såväl som på hemmaplan.

Här kan du se hela webinariet. Se programmet.

Den akademiska friheten är en grundläggande förutsättning för en livaktig demokrati och för samhällets utvecklingsförmåga. Men på flera håll tycks den akademiska friheten nu hotad. Politiker i vissa länder begränsar lärosätenas utrymme för att självständigt besluta om utbildningens innehåll och form, och att välja forskningsfrågor. Det förekommer också att enskilda forskare utsätts för hot för att de ska sluta att kommunicera om sitt arbete och sina vetenskapliga resultat. Liknande tendenser syns också i Sverige och frågor om akademisk frihet är högaktuella. Frågan har aktualiserats bl.a. genom ett förslag från regeringen om en ändring av Högskolelagen, där akademisk frihet får större tyngd.

Fredrik Christensson, Rifo-medlem, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet och initiativtagare för webinariet påpekade att det finns ett stort behov inom politiken att fånga upp den pågående debatt och diskussion som pågår, både i omvärlden och i Sverige, om hur vi kan säkerställa den akademiska friheten och se vad det finns för möjligheter och hot.

Seminariet inleddes med att Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap och forskningsledare Varieties of Democracy (V-Dem), gav en överblick av demokratiutvecklingen och den akademiska friheten i världen. Han presenterade en lägesrapport från europeiska länder, USA, Kina m.fl.

Därefter kommenterade Anna-Karin Johansson, generalsekreterare för Svenska Unescorådet, UNESCO:s arbete med akademisk frihet och hur det knyter an till andra friheter, för journalister och kulturutövare.

I den efterföljande paneldebatten diskuterade Mats Ericson, ordförande SULF, Sanna Koskiniemi, ordförande Sveriges unga akademi och Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska Institutet, frågor som vad den akademiska friheten innebär i en svensk kontext, politisk styrning i förhållande till akademisk frihet och utmaningar för den akademiska friheten i Sverige.

Webinariet avslutades med att Fredrik Christensson och Pia Steensland, utbildningspolitiska talespersoner för Centerpartiet respektive Kristdemokraterna, gav sin syn utifrån ett politiskt perspektiv och diskuterade vad de som politiker kan göra för att värna den akademiska friheten.

Sammantaget konstaterade de medverkande att den akademiska friheten är central för demokrati. Ett universitet ska vara en arena för alla möjliga åsikter som vi alla kontiunuerligt måste stå upp för.