Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur

Stora forskningsanläggningar, laboratoriemiljöer, biobanker, datacenter, fartyg, arkiv och databaser är exempel på infrastruktur som skapar förutsättningar för världsledande forskning i Sverige. Infrastruktur av hög kvalitet är en nödvändig förutsättning inom allt fler forskningsfält och i ökade grad även för industri, näringsliv och sjukvård. Samtidigt är det dyrt och kostnaderna ökar, vilket innebär att forskningssystemet behöver göra prioriteringar. Det kan handla om avvägningar mellan olika forskningsfält eller om valet mellan satsningar nationellt kontra deltagande i internationella infrastrukturer. För att göra kloka prioriteringar i framtida investeringar, och för att utnyttja den infrastruktur som Sverige investerar i på bästa sätt, behövs ett samspel mellan många olika aktörer inom forskarsamhället (forskare, universitetsledningar, forskningsfinansiärer) och politiker på både nationell och regional nivå.

Prioriteringar och investeringar i forskningsinfrastruktur förväntas bli en viktig fråg i den kommande forsknings- och innovationspropositionen och parallellt med detta pågår en utredning under ledning av Tobias Krantz. Syftet med den utredningen är bl.a. att föreslå en modell för samlad nationell prioritering av Sveriges investeringar och deltagande i olika forskningsinfrastrukturer. Tiden för att diskutera forskningsinfrastruktur i Sverige är således perfekt.

Program

Biografier för medverkande Öppnas i nytt fönster.

Välkommen! Martin Leijnse, docent i fysik vid Lunds universitet och ledamot i Sveriges unga akademi

Översikt av området, betydelse för Sverige, Björn Halleröd, huvudsekreterare för infrastruktur, Vetenskapsrådet

Forskare som framgångsrikt använder infrastruktur:

Anders Mikkelsen,professor i fysik, Tillsammans är vi världsbäst: Kombinera infrastrukturer för genombrott inom grundläggande och industriell forskning

Hanna Isaksson, professor i biomedicinsk teknik och ledamot i Sveriges unga akademi, MAX-IV och ESS ger unika möjligheter att studera materialegenskaper i kroppens vävnader

Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap och alumn till Sveriges unga akademi, Sverige nu internationellt ledande för samhällsvetenskapliga forskningsinfrastrukturer

Michael Tjernström, professor i meteorologi, När inget annat fungerar: Erfarenheter från världens (förmodligen) bästa isbrytare

Sophia Hober, professor i molekylär bioteknologi, Koordinering trumfar konkurrens. En nationell infrastruktur som vetenskaplig matchmaker under Coronapandemin

Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia, Vad bör göras? Om infrastruktur inom humaniora och samhällsvetenskap

Tobias Krantz, utredare av översyn av forskningsinfrastrukturen, Om uppdraget, huvudfrågeställningar och inriktning av utredningen

Diskussion under ledning av moderator Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik och ledamot i RIFOs styrelse som representant för KVA, kommentarer av Betty Malmberg, M och Gunilla Svantorp, S och Sebastian Westenhoff, professor i biofysikalisk kemi och vice ordförande Sveriges unga akademi. Det kommer finnas möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter via en digital plattform.

Hjärtligt välkommen!

Betty Malmberg, ordförande Rifo och Sanna Koskiniemi, ordförande Sveriges unga akademi

Anmälan