Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna Foto: Hallbauer&Fioretti, Duncan Hull

Kemipristagare 2020: Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna Foto: Hallbauer & Fioretti, Duncan Hull

5 frågor till Johan Rockberg om årets Nobelpris i kemi

2020-10-07

Nobelpriset i kemi för 2020 delas ut gemensamt till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna. Johan Rockberg, nybliven professor i antikroppsteknologi och riktad evolution vid Kungliga Tekniska högskolan, svarar på 5 frågor om årets pris som handlar om gensaxen: ett redskap för att förändra livets kod.

Johan Rockberg Foto: Rasmus Bengtsson

Foto: Rasmus Bengtsson

Relaterar ditt fält till årets pris?

– Ja faktiskt – sedan gensaxen blev publicerad har vi flitigt använt den. I min forskning försöker vi få mänskliga celler att bli bättre på att producera proteiner och virus när vi odlar dem i reaktorer. För att hjälpa cellerna på traven stänger vi av gener som inte behövs eller stoppar in sådant som behövs mer av med hjälp av klipp med gensaxen. 

Vad tycker du om priskommitténs val?

– Ett utmärkt val. Det är superkul att dessa två excellenta forskare bakom en fundamental upptäckt och innovativ teknik belönades med ett kemipris då det är ett generellt verktyg som är väldigt användbart för många för både grund och tillämpad forskning.

Är det något tidigare pris som du tycker är extra intressant och varför?

– Ja, Barbara McClintock, som upptäckte transposonen, eller så kallat hoppande DNA. Hon var en cool och grym forskare och fick priset som ensam mottagare i medicin 1983. Denna fundamentala upptäckt av hur genetisk information kan stoppas in i vårt genom med efterföljande tekniska tillämpningar har varit av stor vikt.

Är det något du tycker är värdigt ett Nobelpris som ännu inte fått det?

– Jag tycker att det snart är dags att uppmärksamma genterapi som är banbrytande i sitt sätt att bota sjukdomar – detta kanske i ett delat pris med de som sekvenserade det mänskliga genomet.

Vad har årets pris för betydelse?

– Priset har stor betydelse för möjligheten att förstå geners roll i cellen men också för att kunna ”skräddarsy” eller i alla fall rationellt utforma en cell så den blir bättre anpassad för ett syfte. Tillämpningarna inom biotekniken och medicin är med andra ord vida. Det skulle kunna handla om att förbättra grödor så de ej ansamlar tungmetaller i sig eller klarar sig bättre i torka. Förbättrade cyanobakterier som binder CO2 och producerar biobränslen eller nya läkemedel för ärftliga sjukdomar till exempel.

Tack Johan!

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk