Akademimöte Umeå Foto: SUA

SUA-delegation i Umeå, medurs från vänster: ledamot Ellen Bushell, vd Sverker Lundin, vice ordf. Mia Liinason, ledamot Karolina Kauppi, ordf. Sebastian Westenhoff, alumn Christer Nordlund och rektor Umeå universitet Hans Adolfsson. Foto: SUA

Årets första akademimöte


Sveriges unga akademi (SUA) sammanträdde 9–10 februari. Mötets två övergripande teman var hur genombrottsforskning kan främjas samt akademisk frihet. En SUA-delegation befann sig på plats på Umeå universitet och välkomnade gäster i den tillfälliga SUA-studion.

Övriga anslöt till hybridmötet från hubbar runtom i landet. Planer och idéer för aktiviteter i grupperna för forskningspolitik, internationell verksamhet och utåtriktad verksamhet drogs upp. Mötet varvades med energipauser och frågor i webbverktyget Menti där ledamöter kunde ge direkt feedback.

Sonja Christensen och Anna-Karin Wikstrand från L’Oréal Nordics var SUA:s första gäster, de berättade om det internationella L’Oréal-Unesco For Women in Science-programmet som etablerades 1998. Sedan 2016 delas det nationella priset ut i Sverige i ett samarbete mellan L’Oréal Sverige, Svenska Unescorådet och SUA, senast till pristagarna elektroingenjör Mariana Dalarsson vid KTH och astronom Beatriz Villarroel vid Nordita och Stockholms universitet.

Katarin Wadstein MacLeod Foto: Erik Thor/SUA

Katarin Wadstein MacLeod

Transformativa avtal

Katarina Wadstein MacLeod, SUA:s representant, rapporterade från SUHF:s (Sveriges universitets- och högeskoleförbund) utredningsgrupp ”Bortom transformativa avtal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.”, som är tillsatt för att utreda frågan om vad som ska ersätta de avtal som nu gäller för vetenskaplig publicering. De s.k. transformativa avtalen tillkom med syftet att driva på en övergång från en prenumerationsbaserad affärsmodell till publicering med öppen tillgång, samt för att få en bättre kostnadskontroll. Akademin berörde frågor om alternativa publiceringsvägar samt vad en ung forskare behöver i karriären om meriteringssystemet ska ändras från kvantitet till kvalitet. Arbetsgruppen ska presentera ett förslag hösten 2023.

Hur kan genombrottsforskning gynnas?

Gunnar Öquist, tidigare ständig sekreterare KVA och initiativtagare till SUA, togs emot i Umeå-studion och gav en presentation om hur genombrottsforskning kan gynnas med utgångspunkt i rapporten Fostering Breakthrough Research Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Rekrytering är avgörande underströk han, och att lärosätena ges möjlighet att utforma strategier och inte reduceras till ”forskarhotell”. Sverige rankas högt på flera områden, men just vad gäller impact rankas jämförbara länder fortfarande högre.

SUA-ledamöter delade egna erfarenheter om framgångsrika forskningsmiljöer. En berättade om ett labb i Kanada som uppskattats mycket för det öppna och kreativa klimatet och de veckovisa, dedikerade handledarmötena. Själva labbet var inte modernt och ganska trångt, men upplägget fick det positiva att överväga. En annan berättade om Harvard University, där en genomtänkt struktur för seminarier och utvärderingar där alla deltog utgjorde pådrivande delar i det akademiska maskineriet. Även om det var mycket hög konkurrens upplevdes miljön som både stöttande, inspirerande och öppen. Ytterligare en ledamot berättade om en forskarmiljö som haft vattentäta skott mellan forskargrupper vilket gjort det svårt att utbyta idéer och hitta samarbeten utanför den egna gruppen vilket upplevdes som ett hinder.

Oliver Billker, director för MIMS (Molecular Infection Medicine Sweden) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och professor i molekylärbiologi, Umeå universitet, medverkade under passet om hur banbrytande forskning kan främjas och underströk hur viktigt det är att se till potentialen hos yngre forskare för att premiera intressanta idéer vid rekrytering och inte bara hur de väl de lyckats hittills i CV. Oliver bjöd akademin på sina reflektioner kring MIMS unika uppbyggnad och roll i systemet.

Christer Nordlund och Mia Liinason Foto: SUA

På plats i den tillfälliga SUA-studion på Umeå universitet: Christer Nordlund och Mia Liinason. Foto: SUA

Akademisk frihet

SUA-alumn Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, berättade om akademisk frihet i ett historiskt perspektiv. Han fick frågan om huruvida det vore en bra idé att öka grundlagsskyddet av akademisk frihet? I så fall behöver begreppet preciseras påpekade Christer. Efter andra världskriget har Tyskland, som också grundande en av de första unga akademierna i världen, hållit frågan om akademisk frihet levande. De nationalsocialistiska tongångarna vid makten kring andra världskriget raderade den akademiska friheten på kort tid, något man inte vill se upprepas.

I Sverige idag ser konservativa ett hot med forskning som de anser vara ideologisk, tex. genusvetenskaper och forskning kring hållbarhet. De längre till vänster ser i sin tur hot i politisk styrning mot innovation och samverkan, det befaras att oberoendet hotas av kommersiella intressen. Ett tredje område som många anser hotar den akademiska friheten är den byråkratisering och de styrmedel som i new public management-anda implementerades på 1970 och 80-talen. Sektorn växte och mer resurser krävdes till ett ökat antal studenter osv, men utvecklingen har lett till en förskjutning av styrningen från forskare och lärare i kollegiet till administrativa tjänstepersoner vilket i sin tur spär på utökade krav på kontroll och rapportering via mindre lyckade system som inte gynnar forskning eller undervisning.

Hans Adolfsson Foto: SUA

Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet och vice ordf. SUHF. Foto: SUA

Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet och vice ordf. i SUHF, medverkade i diskussionen om akademisk frihet. Hans resonerade kring de olika mål som finns för högre utbildning och forskning beroende på perspektiv och utifrån de statliga utredningar som gjorts. För forskningens kvalitet är det avgörande att kunna fokusera kompetens och resurser, och det finns en oro för utvecklingen mot detaljstyrning och reglering av lärosätena som försvårar för forskning och undervisning. I ett internationellt perspektiv rankas den akademiska friheten i Sverige någonstans i mitten. Hans berättade hur SUHF på olika sätt arbetar för lärosätenas autonomi och vilka områden som är viktigast att stärka.

Februarimöte Foto: SUA

Ledamöter i Stockholmsområdet samlades på KTH, medurs från vänster: Janina Seubert (KI), Frida Bender (SU), Josefon Larsson (KTH), Katarina Wadstein MacLeod (SH), Sofia Lodén (SU), Ewa Machotka (SU), Johan Rockberg (KTH) och Christian Ohm (KTH), med i bild från Umeå: Oliver Billker (director MIMS), vice ordf. Mia Liinason (LU) och vd Sverker Lundin. Foto: SUA

Nästa akademimöte sker i Köpenhamn i april och SUA ser fram oerhört mycket fram mot att träffas alla tillsammans och möta kollegorna i danska Det Unge Akademi.

Sveriges unga akademi
Lilla Frescativägen 4A
SE 114 18 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk