Ellen Bushell och Anna Danielsson rapporterar från den utåtriktade beredningsgruppen. Foto: SUA

Akademimöte i Umeå

2022-11-17

Sveriges unga akademi sammanträdde i Umeå den 16–17 november. Akademin fick träffa tre olika tvärvetenskapliga, starka forskningsmiljöer vid Umeå universitet. Tidigare forskningsminister och idag Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson välkomnade SUA och delade med sig av sin forskningspolitiska erfarenhet.

Mötet inleddes på Folkets hus och SUA tog sig åter an arbetet med sin Vision 2030, forskningspolitisk workshop inför den kommande propositionen och planerade aktiviteter i beredningsgrupperna. Dag två tillbringades på Umeå universitet.

Tvärvetenskapliga forskningsmiljöer: Umeå Plant Science Centre

Mötets första gäst var Ove Nilsson, föreståndare för Umeå Plant Science Centre (UPSC), som redogjorde för det mycket framgångsrika centrets tillkomst och resa. Initiativtagarna till centret hade en tydlig strategi för centret från början, tex. analyserades tidigt vilka kompetenser som behövdes för att lyfta centret. Man prioriterade yngre talanger och främjade deras självständighet genom stöd till unga gruppledare och ytterligare två års lön efter forskarassistenttjänst. Stöd gavs även till doktorander och postdoktorer. Satningen på yngre forskare förbättrade balansen mellan kvinnor/män och idag är fördelningen 40/60 på alla nivåer. Centret har också en tydlig strategi för hur man arbetar med lärarundantaget för att skapa innovation och samverkan med skogsbolag, forskningsinstitut och andra. Omgivande faktorer som gynnade centrets tillkomst var tidsperioden som kännetecknades av större omorganisationer vid universiteten, samt att forskningsfinansiärer beslöt att satsa på just starka forskningsmiljöer.

Vetenskapliga presentationer: neurokirurgi, sociologi och molekylär enzymologi

De ledamöternas som denna gång presenterade sin forskning var Elham Rostami, neurokirurg och docent i neurokirurgi vid Uppsala universitet, Johan Larsbrink, docent i molekylär enzymologi vid Chalmers och Alison Gerber, universitetslektor i sociologi vid Lunds universitet. Elham berättade om hur hon undersöker vilka faktorer som avgör återhämtningen hos en patient som råkat ut för en traumatisk hjärnskada. De utgår från en 8-gradig skala som finns och strävar efter en mer precis bedömning. Man använder dels monitorering och samlar de värden som kontinuerligt mäts hos patienten, dels registerstudier och även djurmodeller. Johan redogjorde för hur han kartlägger enzymer som bryter ned biomassa. Ibland sitter olika nedbrytarenzym ihop och samverkar. Genom att studera hur naturen gör, så kallad bioprospektering, kan vi lära oss och förbättra metoder för att framställa tex. biobränsle. Genom att studera hur enzymerna ser ut på atom-nivå, förklaras sammantaget hur de får sina egenskaper. Alison berättade hur hon fattat intresse för sitt forskningsområde efter att ha sett de kända miniatyrmodellerna av brottsplatser, The Nutshell Studies of Unexplained Death av Frances Glessner Lee. Det ledde till hennes forskning på bilder som bevismaterial. Tillsammans med ett team studerar hon algoritmiskt genererade bilder och nya digitala 3D-metoder för dokumentation, visualisering och analys som rör sig mellan vetenskap och rättsväsende.

Besök hos landshövdingen i Västerbotten Helene Hellmark Knutsson

Landshövdingen i Västerbottens län, Helene Hellmark Knutsson välkomnade SUA till residenset. Under kvällen delade hon med sig av sin långa erfarenhet från politiken, bland annat som forskningsminister 2014–2019. På SUA:s önskan fick arbetet med propositionen för forskning och innovation särskilt fokus. Hon förklarade att forskningsproppen utvecklas parallellt med budgetförhandlingar vilket är en utmaning. Många myndigheter jobbar hårt för riktade satsningar inom sina ansvarsområden. I en så kallad gemensamhetsberedning synkroniseras frågor som berör flera statsråd, vilket ofta är fallet med forskningsfinansiering. Sverige ligger i topp när det gäller forskningsfinansiering, bland annat tack vare storföretag som AstraZeneca, ABB, LKAB som väljer att lägga en stor del av sin forskningsverksamhet i Sverige. Det är ingen självklarhet utan något som Sveriges som kunskapsnation möjliggör. Hellmark Knutsson förklarade att det finns en historisk grundsyn som säger att forskningen ska lösa problem för samhället och framhöll hur viktig forskningen är idag för samhällets stora utmaningar. Mer kunskap behövs för att bedöma vägen framåt. SUA var mycket glad och hedrad över att få ta del av Helene Hellmark Knutssons stora forskningspolitiska kunnande och uppskattade de intressanta diskussionerna.

Tvärvetenskapliga forskningsmiljöer: IceLab

Föreståndaren för IceLab, Martin Rosvall, välkomnade SUA till ytterligare en tvärvetenskaplig forskningsmiljö vid Umeå universitet, Integrated Science Lab (IceLab). För att skapa de bästa möjliga förutsättningarna arbetar IceLab och dess omkring 20 forskare från matematik, fysik, ekologi, biologi och datavetenskap aktivt med olika arrangemang och aktiviteter där forskare från olika discipliner möts för att identifiera samband och synergier sinsemellan. Miljön innefattar ett stort gemensamt kök med akvarium och en ledig seminariedel, där upp till ca 30 personer ryms i en långsträckt hörnsoffa och på barstolar framför en stor skärm. Här hålls en del av IceLabs aktiviteter som Lunch Pithces. Varje år arrangeras IceLab Camp där doktorander från hela Sverige tillsammans under fyra dagar tränar på att formulera egna forskningsfrågor, skriva och bedöma projektplaner och att samarbeta tvärvetenskapligt.

Tvärvetenskapliga forskningsmiljöer: Arcum

En ytterligare intressant forskningsmiljö, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum), presenterades av föreståndaren Keith Larson. Då Arktis betydelse stadigt ökar på den geopolitiska agendan finns ett behov av att samla den forskning som berör området. Arcum samordnar och främjar forskning om Arktis, och fördelar även strategiska forskningsmedel. Likt IceLab arrangerar Arcum aktiviteter för att främja tvärvetenskapliga samarbeten. Arcum erbjuder också utveckling inom kommunikation och utåtriktat arbete, färdigheter som forskare har användning för inom flera delar av sitt jobb och som kan öka utrymmet för forskning i den offentliga debatten menar man. Klimatforskning och samhällets omställning är centralt för den arktiska regionen och genom att kommunicera bättre kan utvecklingen löpa smidigare.

Internationellt besök ­– ALLEA

SUA fick även digitalt besök av Lara Keuck, professor of history and philosophy of medicine vid Max Planck Institute for the History of Science. Lara är medlem i SUA:s motsvarighet Die Junge Akademie i Tyskland, och besökte SUA för att berätta om sitt och tyska unga akademins engagemang i sammanslutningen ALLEA, All European Academies. Lara är från och med i år ledamot i ALLEA:s styrelse och berättade vad ett medlemskap i ALLEA skulle kunna innebära för SUA som också är inbjudna att ansöka om medlemskap i ALLEA.

Verksamhetsplan

På mötet presenterades även akademins verksamhetsplan för 2023 som arbetats fram utifrån diskussionerna på septembermötet.

Umeå visade sig från sin bästa sida med minusgrader och sol. Mötet avslutades med ett besök på Bildmuseet vid Umeälven och en guidad tur i aktuella utställningar: Nancy Holt Inside/Outside. Holt var en central gestalt på New Yorks konstscen och en pionjär inom platsspecifik installation och rörlig bild. Utställningen Tevetrampolinen tog sin utgångspunkt i barntelevision från 1965–1985.