Tjugo av de framgångsrika forskarna i Sveriges unga akademi delar med sig av sina egna berättelser i boken Vägar till vetenskapen. Med många forskningsfält och personligheter ger boken värdefulla inblickar i dagens vetenskapliga landskap.
Omslag Vägar till vetenskapen
Läs ett smakprov Pdf, 68.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Sommarläsning 2015, Tünde Fülöp: Matematiska minnen och fysikaliska funderinger Pdf, 140.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Stort hopp ställs till forskningen när det gäller att hitta lösningar på olika utmaningar i samtiden, från klimatförändringar och pandemier till integration och nästa generations internet. Men hur får man studenter att intressera sig för forskning? Och var uppstår de bästa idéerna? Det är frågor som många inom skolan, universitetsvärlden och politiken ställer, och de engagerar också ledamöterna i Sveriges unga akademi.
De personligt hållna texterna i boken Vägar till vetenskapen: Sveriges unga akademi om att bli och vara forskare kretsar kring yrkesval, drivkrafter och karriärstrategier. Hur blir man forskare? Hur är det att arbeta som forskare och forskningsledare? Vad krävs för att lyckas? Svaren ger råd och inspiration och bidrar till reflexion. Till exempel beskrivs det vilken kick det är att ha gjort ett genombrott i sin forskning och veta att man, just då, är den enda personen i världen som känner till upptäckten. Eller hur det går att kombinera en forskarkarriär med kärlek och familj.
— Idén till boken kläcktes på Sveriges unga akademis allra första möte. Det kändes som ett angeläget projekt eftersom litteratur av denna typ har saknas i Sverige. Vi ledamöter kommer från ganska skilda bakgrunder och kan visa att det finns flera olika vägar till vetenskapen, säger bokens redaktör Christer Nordlund.
Redaktör: Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet och Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) samt ledamot i Sveriges unga akademi.
Författare: Författarna tillhör den första generationen ledamöter i Sveriges unga akademi. Helene Andersson Svahn, Min forskarbana — inte så rak!; Gustaf Arrhenius, En motvillig filosof; Christian Broberger, Make it new; Fredrik Bäckhed, Världens bästa jobb; Örjan Carlborg, Nyfikenhetens väg; Jan Conrad, Mörkrets hjärta; Marie Dacke, Ett akademiskt trippelmord; Per Eklund, Ytlig materialforskning med djupa insikter; Christian Forssén, Jag tror; Tünde Fülöp, Matematiska minnen och fysikaliska funderingar; Annette Granéli, Om att orientera sig i ett vetenskapligt landskap som inte längre stämmer med kartan; Martin Högbom, Från Easy Rider till strukturbiokemi; Erik Ingelsson, Länk till annan webbplats. På väg; Danica Kragic, Om dockor och robotar; Jonas Larsson, Om upptäckter, uppbrott och uppmuntran; Maria Lindskog, Gå dit du är uppskattad; Christer Nordlund, Konsten att skapa sig ett liv; Emma Sparr, Sju stora beslut och tre små tips; Henrik Zetterberg, På drift?; Johan Åkerman, In the Spin Zone.
Förord: Torsten Wiesel, Nobelpristagare 1981 (i fysiologi eller medicin) med lång karriär som forskningsledare vid Harvard University och Rockefeller University, USA. Wiesel är Sveriges unga akademis vetenskapliga beskyddare. Inledning: Anna Sjöström Douagi, Med. Dr i immunologi och vd för Sveriges unga akademi 2011–2016.