Den 19-20 april samlades Sveriges unga akademi i Linköping för årets andra akademimöte. Under de två dagarna diskuterades bland annat det pågående visionsarbetet och akademins kommande inspel till forskningspropositionen. Ledamöterna tog också beslut om ny akademiledning för 2023/2024.

Ericka

Sveriges unga akademi hade äran att ta emot flera eminenta gäster vid sitt möte i Linköping i april. Författarna Ola Larsmo (t.v.) och Susanna Alakoski Söderlund (mitten) samt forskaren Ericka Johnson talade på temat de intellektuellas roll i vår samtid. På bilden syns också akademiledamöterna Linda Andersson Burnett (t.v.) och Frida Bender (t.h.). Foto: SUA

Dag 1

Mötets första dag, som hölls på Campus Universitetssjukhuset, inleddes med presentation av en ny medarbetare på sekretariatet – Helena Bornholm. Helena kommer att ansvara för att tillsammans med ledamöterna utveckla den utåtriktade verksamheten, med särskilt fokus mot barn och unga. Ledamöterna fick också korta lägesrapporter från några aktuella projekt. Bland annat SUA:s rapport om hur svenska forskares deltagande och framgångar i det europeiska forskningsrådet, European Research Council (ERC), kan stärkas. Rapporten lanseras inom kort. Akademin fick också höra om besöket i Sydafrika där ordförande, vice ordförande och vd deltog. Akademin delade sedan upp sig i beredningsgrupperna för forskningspolitik, internationella frågor och utåtriktad verksamhet och diskuterade som vanligt aktuella frågor och planerade nya projekt. Akademin diskuterade även gemensamma ställningstaganden och resultatet av det visionsarbete som pågått under året.

Intellektuellas roll i vår samtid

Akademin fick illustert besök av Susanna Alakoski Söderlund - författare och gästprofessor vid Linköpings universitet, Ola Larsmo - författare, kulturjournalist och samhällsdebattör samt Ericka Johnson - SUA-alumn och professor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet. De inledde med varsin reflektion på temat “intellektuellas roll i vår samtid”, varpå en engagerad diskussion tillsammans med akademins ledamöter tog vid. Vilken roll bör demokratins röstbärare – journalister, författare, kulturarbetare och inte minst forskare - ta i samhällsdebatten? Vilket ansvar har de att synas och höras och på vilket sätt?

Ericka Johnson menade att forskare bör motverka såväl som samverka med det omgivande samhället och kunna vara “det intellektuella gruset i skon”.

Ola Larsmo, som mellan 2009 och 2017 var ordförande i svenska PEN och numera sitter i styrelsen för PEN International, påminde om det stora antal författare och journalister som genom decennierna utsatts för hot och förföljelser, eller till och med fängslats eller mördats, på grund av den kunskap eller de åsikter de förmedlat. Den historiska tillbakablicken blev en tydlig påminnelse om vikten av att värna det fria ordet. På frågan om vilka likheter och skillnader han ser mellan forskare och författare menade Ola att skrivande också är en sorts forskning; det handlar i båda fallen om att göra iakttaganden och att ”använda språkets makt”.

Susanna Alakoski Söderlund argumenterade för allas plikt att vittna då man vet något som andra inte vet, att sticka ut hakan i den offentliga debatten och att företräda de som inte har en egen röst eller plattform. ”Om ni inte vill provocera får ni väl hålla på med feelgood-forskning”, sade hon med glimten i ögat för att i nästa andetag lyfta tre viktiga frågor som hon tycker att varje ledamot bör ställa sig: Varför forskar jag? Hur och på vilka plattformar kan jag göra skillnad? Och slutligen, vad mäktar jag med i betydelsen att behöva hantera eventuell kritik eller till och med hot? Med det konkreta rådet avslutades programpunkten.

Vetenskapliga presentationer

Efter en intensiv konferensdag var det dags för tre av ledamöterna att presentera sin forskning. Möjligheten att under otvungna former få ta del av vad akademikollegorna forskar om och delta i tvärvetenskapliga diskussioner, har blivit ett mycket uppskattat inslag på akademimötena.

Pontus Nordenfelt, docent i infektionsbiologi vid Lunds universitet, berättade om vad som händer när en bakterie binder till en människocell. Hans forskargrupp använder avancerad videomikroskopi för att studera dessa processer. Forskarna hoppas att kunskaperna på sikt kan bidra till nya typer av infektionsbehandlingar.

”Döden börjar i tarmen”. Tove Fall, professor i epidemiologi vid Uppsala universitet, inledde med att citera Nobelpristagaren i medicin eller fysiologi Elie Metchinkoff (1845-1916). Målet med hennes forskning är att identifiera nya riskmarkörer och orsaker till diabetes och hjärt- kärlsjukdom. Hon studerar också vilken koppling tarmfloran har till livsstilssjukdom.

Sist ut att presentera var Philippe Tassin, professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola. Ljus och elektromagnetiska vågor har avgörande betydelse för till exempel internet, mobiler och tv-skärmar. Men den tekniska utvecklingen begränsas av egenskaperna hos naturliga optiska material. Philippe och hans kollegor utformar konstgjorda material med egenskaper som gör det möjligt att manipulera elektromagnetiska vågor.

Dag 2

Dag två samlades akademin på Campus Valla, som är universitetets äldsta och största campus. Mötet inleddes med en diskussion om innehåll och ståndpunkter i SUA:s inspel till forskningspropositionen.

Visionsarbete och styrning

Akademin hade äran att gästas av rektor Jan-Ingvar Jönsson och vicerektor för forskning, Matts Karlsson. Jan-Ingvar berättade inspirerande om universitetets vision och det förändringsarbete han drivit sedan han tillträdde som rektor 2020. Att få devisen ”Med mod att tänka fritt och göra nytt” att bli en naturlig del av universitetets själ och inte bara en pappersprodukt har inte varit en lätt resa, förklarade han. Jan-Ingvar tryckte på vikten av ett akademiskt ledarskap grundat i huvuduppgiften forskning och utbildning och att förvaltning och styrdokument ska syfta till att underlätta och stödja kärnverksamheten.

Samverkan akademi och näringsliv

Efter lunch anlände tre nya gäster och temat var då samverkan mellan akademi och näringsliv. Vad är bra samverkan och hur når man dit? Vilka är utmaningarna? Och hur ser möjligheterna ut för forskare att röra sig mellan lärosäte och företag?

Magnus Klofsten, professor och avdelningschef för institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet, har medverkat i starten av över 500 företag och delade med sig av sina erfarenheter av entreprenörskap och verksamhetsutveckling.

Per-Olof Marklund, director och head of technology and innovation inom affärsområdet Aeronautics vid Saab i Linköping, berättade om hur samarbetet med universitetet fungerar och vilka faktorer som bidrar till en bra samverkan.

Claes Lundström, adjungerad professor vid institutionen för teknik och naturvetenskap, bedriver sin forskning på Center for Medical Image Science and Visualization (CMIV). Parallellt är han forskningschef på Sectra AB - ett medicintekniskt företag framsprunget ur forskning vid Linköpings universitet. Claes har erfarenhet från en lång rad samarbetsprojekt mellan akademi, sjukvård och industri och många av hans akademiska bidrag har omsatts i kommersiella produkter och samhällsnytta.

Efter presentationerna diskuterade akademin och gästerna vad som gör samverkan framgångsrikt - en diskussion som mynnade ut i att framgång bygger på ömsesidig förståelse för varandras verksamheter. En central nyckel till framgång handlar om att satsa på människor och att långsiktigt bygga samarbeten och förtroende.

Beslutspunkter

Akademin valde också ny akademiledning för verksamhetsåret 2023/2024 samt nya ledamöter vilka offentliggörs på årsdagen den 27 maj.

Dela artikel

Relaterade artiklar

Bild: finklädda, uppsluppna personer står i trappa och håller upp diplom som skymmer deras ansikten mestadels
Akademimöte
2024

SUA firade 13 år i Umeå

Den 25 maj firade SUA sin årsdag i Umeå, med ett kortare akademimöte som upptakt och Forskarnas roll i den gröna samhällsomvandlingen som tema. Dagen inleddes med ett introduktionsmöte för SUA:s n...
Bild: kollage med 6 ansiktsporträtt, 3 kvinnor och 3 män
Akademimöte
Andreas Nord
Elham B. Rostami
Gabriele Messori
Sigrid Schottenius Cullhed
Sofia Lodén
2024

Här är akademiledningen för 2024/2025!

Vid akademimötet i april valdes den nya akademiledningen för Sveriges unga akademi. Ny ordförande är Sofia Lodén, docent i franska vid Stockholms universitet och med i regeringens forskningsberedn...
Bild: grupp ute framför FN-byggnad
Akademimöte
Internationellt
2024

Sveriges unga akademi till Genève

Sveriges unga akademi (SUA) reste till Genève, Schweiz den 17–18 april för ett akademimöte utomlands. Science diplomacy var det övergripande temat, vilket präglade mötet med besök på FN-högkvarter...

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Stiftelsen för Sveriges unga akademi, orgnr. 802477-9483 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för personlig anpassning

För att ge dig en bättre upplevelse placerar vi cookies för dina preferenser