Vetenskaplig salong: Missionsdriven forskning och innovation – vetenskap eller religion?

Hur vet vi om missions-driven innovation verkligen gör skillnad? Hur kan effekterna mätas? Fungerar konceptet på alla forsknings- och innovationsområden? Finns det risker med att så stor del av de offentliga forsknings- och innovationsmedlen satsas på ett arbetssätt? Vi pratar, lyssnar och låter oss inspireras tillsammans under kvällen i Sveriges unga akademis salongsformat.

Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova
Johan Kuylenstjerna, generaldirektör för Forskningsrådet Formas
Karl Wennberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och SUA-alumn
Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig vid branschorganisationen Livsmedelsföretagen
Moderator: Ingrid Heath, journalist och redaktör med inriktning mot livsvetenskaper vid Adlerson Heath
Värdar: Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers och ledamot i SUA och Nina Rehnqvist, tidigare hjärtspecialist och ordförande för SBU.

Sverige befinner sig i ett läge där globala samhällsutmaningar kopplade till klimatet, livsmedelstillgång, kroniska livsstilsrelaterade sjukdomar och säkerhet riskerar att kraftigt negativt påverka nästa generationers framtid. Dessa utmaningar adresseras och stora resurser satsas både offentligt och i näringslivet för att finna hållbara lösningar. En allt större andel av offentligt finansierad forskning och innovation inom EU vigs åt att adressera politiskt definierade utmaningar.

Så kallad missionsorienterad forskning och innovation är en modell som vunnit mark inom EUs ramverk för forskning och innovation och anger riktning för innovation och ekonomisk tillväxt inom Horizon Europe 2021-2027 programmet. Även i Sverige har såväl Formas som Vinnova anammat modellen i en rad genomförda och kommande utlysningar. Modellen anger en riktning för forskning och innovation som inte bara kan stimulerar tillväxt och ekonomisk aktivitet utan även hur detta aktivt kan styras mot att möta de globala samhällsutmaningarna genom att transformera dem till konkreta uppnåbara ’missioner’. Missioner ska vara djärva och aktivera innovation genom flera sektorer, aktörer och discipliner. Exempel från historien inbegriper Apolloprogrammet, nollvisionen för trafikdöd och områden för missioner inom olika utlysningar kan vara klimatförändringar, rena hav, hälsa och välmående. Förhoppningen är att de ska utgöra en stor möjlighet att öka genomslag av Europisk forskning och innovation, fånga allmänhetens intresse och leda till verkliga framsteg kring komplexa utmaningar.