Foto: Erik Thor/SUA
Kultur ses som en viktig faktor i utformningen av social-ekologiska system, men vi vet fortfarande inte vilken exakt roll visuell konst spelar i hållbarhet. Frågan är hur konst påverkar social-ekologiska förändringar. Motverkar den eller kan den aktivera miljömedvetenheten, hållbarhetens heliga graal? Och hur försonar vi konflikten mellan subjektiviteten av konstnärlig erfarenhet och de kollektiva målen för socialt engagerad konst?
Som konsthistoriker specialiserad på Japan och med en internationell utbildning och karriär (i Polen, Japan, Nederländerna och Sverige), inom museivärlden samt akademiska institutioner, är jag intresserad av krosskulturella perspektiv och interdiciplinära strategier där visuell konst, social- och miljöhistoria samt hållbarhetsforskning möts. Min nuvarande forskning analyserar japanska tidiga moderna landskapsbilder för att förstå mänsklig konstnärlig interaktion med miljön och avslöja den roll som ekologiska system spelar för att påverka human kreativitet och vice versa.
Född: 1974
Intressen: Löpa, vandra, åka skidor eller titta på scifi-filmer och läsa noveller från slutet av 1800-talet (Tolstoy är min favorit).Övrigt: Under tidiga tonåren utvecklade jag mitt eget kryptiska språk, med vilket jag skrev flera berättelser (fortfarande ej publicerade).
Att upplösa disciplinära silos och kulturella bias ses som nyckeln till att ta itu med globala klimatförändringar, ett av de stora nuvarande ’super wicked problems’, vilka är svåra att förstå, analysera och kommunicera till allmänheten. Sveriges Unga Akademi, en tvärvetenskaplig samarbetsplattform för unga forskare, inriktad på dialog med allmänheten och beslutsfattare har stor potential att skapa synergier som är nödvändiga för att bygga den social-ekologiska hållbarheten som jag vill medverka till.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
