Foto: Stockholms Resilience Centre/Stockholms universitet
Vad har evolution och hållbarhet med varandra att göra? I min forskning försöker jag förstå globala hållbarhetsutmaningar i Antropocen, tidseran då människor är den dominerande förändringskraften på jorden. Och mer specifikt, hur ett samhälle kan gå från att vara en störande till en stabiliserande kraft och hur den levande miljön kan vara en källa till god hälsa och välmående. Och det är här evolutionen kommer in. De nödvändiga förändringarna i samhällskulturer (idéer, praktiker, teknologi och samarbete) om den hållbara omställningen ska vara framgångsrik kan ses i perspektiv mot andra stora skiften i livets historia, som övergången från encelligt till flercelligt liv. Problemet är att det saknas ett ramverk for att förstå denna omställning. Min forskning inom detta område har två spår. Jag jobbar med specifika globala utmaningar som antibiotikaresistens, nya infektionssjukdomar, och livsmedelsäkerhet. Parallellt jobbar jag också med generella frågor om det som karakteriserar Antropocen. Detta inkluderar en ny, tvärvetenskaplig syntes som ska hjälpa oss kartlägga dess dåtid, nutid och framtid.
Född: 1985
Intressen: Trädgårdsodling, natur, släktforskning, samhällsdebatt, slagverk och trummor.
Övrigt: Kollar ofta upp. Har observerat 120 fågelarter från den lilla tomten.
Jag önskar bidra till att stärka vetenskapens röst i samhället (nationellt och internationellt) och detta görs bäst med en samlad röst, i samarbete med andra unga framstående forskare. Jag är särskilt intresserad av tvärvetenskapliga aktiviteter i relation till nutidens komplexa samhällsutmaningar. Tvärvetenskapliga kunskaper och frågor har varit en viktig, men också utmanande, kompetens i min egen karriär. Jag vill gärna bidra till att öka tillgången till rådgivning för unga forskare som vill jobba tvärvetenskapligt.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.