Foto: Jesper Ahlin Marceta
Termer och begrepp som finns främst inom naturvetenskapen sätter sin prägel också på juridiken. Detta gäller framför allt inom de ”nya” rättsliga områdena, till exempel miljörätt och medicinsk rätt, men även inom många ”klassiska” områden. Ett exempel är skadeståndsrätten där det ofta krävs vetenskaplig expertis för att bedöma risker eller fel. Olika tolkningar av termer och begrepp inom olika discipliner påverkar därför beslutsfattandet och gör det svårt att fastställa om lagen efterlevs eller inte. När vetenskapliga begrepp används i lagtexten är det ofta nödvändigt att hänvisa till naturvetenskapen för att riktigt kunna förstå eller tillämpa lagen. När domare eller andra beslutsfattare missförstår eller använder naturvetenskapen på fel sätt kan detta förhindra rättens förmåga att uppnå målsättningen med lagstiftningen. Jag försöker utveckla metoder för tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare i naturvetenskap respektive juridik och samarbetar med naturvetenskapliga forskare för att analysera begrepp som används i EU-lagstiftningen.
Intressen: Jag gillar att fermentera mat, särskilt picklad gurka.
Som forskare i miljörätt är mitt främsta forsknings-intresse hur vetenskaplig kunskap kan omsättas i lagstiftning och politik. Jag hoppas kunna samarbeta med kollegor inom olika discipliner för att förbättra juridikens förmåga att utnyttja vetenskaplig kunskap.
Intervju Uppsala universitet nyheter 25 februari 2020:
Miljörätten kräver samarbete mellan naturvetare och jurister
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
