Sveriges unga akademi har intervjuat framgångsrika forskare i flera länder om hur man lyckas få medel från ERC. Utifrån svaren har vi sammanställt en ny rapport där vi riktar fyra rekommendationer till regeringen, forskningsfinansiärer och lärosäten om hur Sveriges framgångar inom ERC och svensk forskning kan stärkas.

Top-debatt

Undertecknare: Mia Liinason, ordförande, Ewa Machotka, ledamot och projektledare för rapporten, Jessica Jewell, ledamot och rapportförfattare. Foto: Erik Thor/SUA, Magnus Kårdal, Udo Shloegl

Hela artikeln i Tidningen Curie: Fyra saker som stärker Sveriges framgångar i ERC

Ladda ner rapport

Medel från ERC är ett av det mest meriterande bidrag en forskare kan få. För den enskilda forskaren ger det ofta fantastiska möjligheter att utveckla sin forskning och att bygga sin vetenskapliga karriär, vilket i sin tur stärker Sverige som forskningsnation.

Men Sverige skulle kunna göra bättre ifrån sig i ERC. Flera lovvärda insatser görs idag för att förbättra förutsättningarna för dem som söker medel från ERC, men de insatser som görs är splittrade och otillräckliga. För att fler forskare i Sverige ska kunna söka och få ERC-bidrag krävs en rad insatser på både kort och lång sikt och de behöver genomföras av flera olika aktörer. Våra rekommendationer är:

  1. Stärk stödet till forskare som skriver ansökningar till ERC. Vi föreslår att både lärosäten och finansiärer ger så kallad seed funding. Det är vanligt i andra länder och möjliggör för forskarna att utveckla och förbättra sina förslag via exempelvis pilotstudier och ökad forskningstid. Regeringen bör också stärka resurserna för den nationella kontaktpersonen (NCP) för ERC, så att sökande och lärosäten får ökade möjligheter till högkvalitativ information, rådgivning och träning.
  2. Skapa goda villkor för värdmiljöer för ERC-projekt. Indirekta kostnader (overhead-kostnader) i andra länder verkar inte utgöra ett bekymmer på samma sätt som i Sverige. Vi rekommenderar att regeringen agerar för att indirekta kostnader utöver de 25 procent som finansieras av ERC inte utgör ett hinder att söka. Vi föreslår också att lärosätena och forskningsfinansiärerna samarbetar för att se över den befintliga modellen för indirekta kostnader, den så kallade SUHF-modellen, i syfte att öka transparensen och incitamenten för att söka ERC. Vi betonar vikten av att lärosäten inför incitament som skapar goda värdmiljöer, driver kvalitet och stödjer risktagande.
  3. Säkerställ god tillgång till fria forskningsmedel. För att öka förmågan till banbrytande forskning av högsta kvalitet vid svenska lärosäten behöver regeringen och forskningsfinansiärerna öka andelen fria medel för forskarinitierade projekt inom alla ämnesområden. Lärosätena i sin tur måste säkerställa att forskare har goda villkor att utöva sin forskning och att det finns tid och resurser att utveckla nyskapande idéer.
  4. Främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer med internationella nätverk. Här behövs en satsning på forskarmobilitet och rekrytering. Regeringen måste underlätta migrationsprocesser och förbättra villkoren för utländska forskare. Finansiärerna bör stärka stödet till mobilitet och lärosätena behöver satsa på långsiktiga och attraktiva karriärvägar för yngre forskare, samt attrahera forskartalanger internationellt och ge förutsättningar för akademiskt ledarskap.

Artikeln undertecknas av:

Mia Liinason, ordförande

Ewa Machotka, ledamot och projektledare för rapporten

Jessica Jewell, ledamot och rapportförfattare

Dela artikel

Relaterade artiklar

Bild: grupporträtt utomhus i grönska, sommarfint klädda yngre forskare
Internationellt
Janina Seubert
2024

Sol och sommarsamling på norska Blindern och Videnskaps-Akademi

SUA:s norska syster ”Akademiet for yngre forskare” höll en varm, lärorik och inspirerande sommarsamling med sitt internationella arbete och akademiska karriärvägar på agendan. Den rekordvarma majm...
Foto_Bernd Brundert_1BB_1011 small
Internationellt
2024

Unga akademier möttes i Berlin

Varje år möts det Europeiska nätverket för unga akademier. I år samordnades nätverksmötet med flera andra internationella möten i Berlin. Sveriges unga akademi var på plats och diskuterade bland a...
dual-use-salong-alt-1
Forskningspolitik
Elham B. Rostami
Johan Rockberg
2024

SUA arrangerade vetenskaplig salong om dual use-forskning

Satellitforskning kan hjälpa bilister som använder GPS att hitta rätt – men också attackflygplan att identifiera sina mål. Hur bör samhället hantera så kallad dual use-forskning, som har både civi...

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Stiftelsen för Sveriges unga akademi, orgnr. 802477-9483 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för personlig anpassning

För att ge dig en bättre upplevelse placerar vi cookies för dina preferenser