Den 15 februari var det dags för årets första träff i den seminarieserie som Sveriges unga akademi arrangerar tillsammans med SULF. Vi hade glädjen att lyssna till August Danielsson, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som delade med sig av sina kunskaper om och erfarenheter av etikprövning och dess inverkan på den akademiska friheten.

230215_forskningspolitik_seminarie_IMG_20230215_155213

Karin Åmossa, August Danielsson och Sverker Lundin. Foto: SUA

Den svenska etikprövningen av forskning har skärpts i omgångar under 2000-talet. Lagen om etikprövning av forskning trädde i kraft 2004, Etikprövningsmyndigheten bildades 2019 som har ett samlat ansvar över etikprövningen, och tillsynsansvaret ligger sedan 2020 fullt ut hos överklagandenämnden för etikprövning, ÖNEP.

Den senaste tiden har en stark debatt om etikprövningssystemet i Sverige blossat upp. Vetenskapssamhället har lyft frågor om systemet hotar forskningens frihet och kvalitet. Varför? Hur kommer det sig att etikprövningslagen under de senaste åren lett till att en osäkerhet och oro spridit sig bland många forskare och doktorander? Hur förhåller sig etikprövningslagen till dataskyddsförordningen? Behöver det svenska etikprövningssystemet förändras, och i så fall hur?

Det hade ett gäng särskilt inbjudna forskningspolitiskt intresserade, samlats för att diskutera.

August inledde med att ge en personlig reflektion över hur han kommit att intressera sig för ämnet. Han beskrev hur lagskärpningen och en rad åtalsanmälningar lett till en stor osäkerhet och oro för att bli åtalsanmäld inom humaniora och samhällsvetenskap. En förändring av praxis för tillsynen har resulterat i att flera institutioner numera rekommenderar samtliga doktorander att söka etikprövning för forskning som berör människor, vare sig man behöver eller inte, men för ”att vara på den säkra sidan” och inte riskera åtalsanmälan.

Det här riskerar leda till en rad följdeffekter:

  • Oro för att man har gjort eller kommer råka göra oavsiktliga brott mot etikprövningslagen.
  • Forskare och doktorander ställer andra forskningsfrågor och väljer andra metoder än de mest lämpliga för den forskning de vill utföra, vilket leder till smalare och sämre forskning.
  • År av arbete kastas bort enbart för att forskningen inte har etikprövats.
  • Anmälningar till ÖNEP kan utnyttjas för att tysta viss forskning eller forskare.
  • Sammantaget, en minskad frihet att välja forskningsämne och forskningsmetod.

Slutligen presenterade August ett antal alternativ för hur etikprövningssystemet skulle kunna reformeras som sedan diskuterades tillsammans med deltagarna:

  1. Ändra etikprövningslagen så att ÖNEP inte längre är skyldiga att åtalsanmäla misstankar om ringa brott mot etikprövningslagen.
  2. Använd möjligheten till undantag i etikprövningslagen.
  3. Tillåt forskning utan etikprövning baserad på de övriga undantageni artikel 9.2 GDPR i linje med hur icke-medicinsk forskning regleras i resten av EU
  4. Dela upp etikprövningslagen så att den endast gäller för medicinsk forskning. Lärosätena ansvarar för etikprövning av icke-medicinsk forskning.

Efter presentationen fortsatte diskussionen och alla deltagare bjöds in att bidra med sina perspektiv och erfarenheter.

Seminariet bidrog till en artikel i universitetsläraren.

Om seminarieserien

Det övergripande syftet med seminarieserien är kompetensutveckling och kunskapsbyggande, men också att erbjuda en arena för nätverkande. Seminarieserien riktar sig till dig som på olika sätt arbetar med frågor som rör forskning och högre utbildning, som vill lära dig mer om hur systemet för forskning och högre utbildning fungerar och som intresserar dig för forskningspolitik och samhällsfrågor som på olika sätt rör forskningssystemet.

Dela artikel

Relaterade artiklar

gabriele-eosc-2024-11-05-b
Forskningspolitik
Gabriele Messori
2024

Gabriele Messori på seminarium om öppen vetenskap och säkerhet

Sveriges unga akademis vice ordförande Gabriele Messori betonar att forskarperspektivet inte får glömmas bort i arbetet för öppen vetenskap och säkerhet.
ledarskapsforum 2024 1
Forskningspolitik
2024

Heta diskussioner på Ledarskapsforum

Stora förväntningar och krav finns på dagens akademiska ledarskap. Därför samlade Sveriges unga akademi den 22 oktober såväl ledamöter som tidigare ledamöter i Stockholm för att bena ut utmaningar...
sua-rifo-gruppbild-2024-10-02
Forskningspolitik
Rifonätverket
Andreas Nord
Cecilia Engdahl
Jessica Jewell
Måns Magnusson
Ronnie Berntsson
Sofia Lodén
Stefan Engblom
Yaffa Epstein
2024

Årets första träff i nätverksprogrammet med Rifo

Den 2–3 oktober besökte ledamöter från SUA riksdagen för den första träffen i 2024–2025 års omgång av SUA:s och Rifos nätverksprogram.

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Stiftelsen för Sveriges unga akademi, orgnr. 802477-9483 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för personlig anpassning

För att ge dig en bättre upplevelse placerar vi cookies för dina preferenser