Forskningspolitisk seminarieserie: Etikprövning – ett hot mot den akademiska friheten?

Den svenska etikprövningen av forskning har skärpts i omgångar under 2000-talet. Lagen om etikprövning av forskning trädde i kraft 2004, Etikprövningsmyndigheten bildades 2019 som har ett samlat ansvar över etikprövningen, och tillsynsansvaret ligger sedan 2020 fullt ut hos överklagandenämnden för etikprövning, ÖNEP.

Den senaste tiden har en stark debatt om etikprövningssystemet i Sverige blossat upp. Vetenskapssamhället har lyft frågor om systemet hotar forskningens frihet och kvalitet. Varför? Hur kommer det sig att etikprövningslagen under de senaste åren lett till att en osäkerhet och oro spridit sig bland många forskare och doktorander? Hur förhåller sig etikprövningslagen till dataskyddsförordningen? Behöver det svenska etikprövningssystemet förändras, och i så fall hur?

Det hade ett gäng särskilt inbjudna forskningspolitiskt intresserade, samlats för att diskutera.

August inledde med att ge en personlig reflektion över hur han kommit att intressera sig för ämnet. Han beskrev hur lagskärpningen och en rad åtalsanmälningar lett till en stor osäkerhet och oro för att bli åtalsanmäld inom humaniora och samhällsvetenskap. En förändring av praxis för tillsynen har resulterat i att flera institutioner numera rekommenderar samtliga doktorander att söka etikprövning för forskning som berör människor, vare sig man behöver eller inte, men för ”att vara på den säkra sidan” och inte riskera åtalsanmälan.

Det här riskerar leda till en rad följdeffekter:

• Oro för att man har gjort eller kommer råka göra oavsiktliga brott mot etikprövningslagen.
• Forskare och doktorander ställer andra forskningsfrågor och väljer andra metoder än de mest lämpliga för den forskning de vill utföra, vilket leder till smalare och sämre forskning.
• År av arbete kastas bort enbart för att forskningen inte har etikprövats.
• Anmälningar till ÖNEP kan utnyttjas för att tysta viss forskning eller forskare.
• Sammantaget, en minskad frihet att välja forskningsämne och forskningsmetod.

Slutligen presenterade August ett antal alternativ för hur etikprövningssystemet skulle kunna reformeras som sedan diskuterades tillsammans med deltagarna:

1. Ändra etikprövningslagen så att ÖNEP inte längre är skyldiga att åtalsanmäla misstankar om ringa brott mot etikprövningslagen.
2. Använd möjligheten till undantag i etikprövningslagen.
3. Tillåt forskning utan etikprövning baserad på de övriga undantageni artikel 9.2 GDPR i linje med hur icke-medicinsk forskning regleras i resten av EU
4. Dela upp etikprövningslagen så att den endast gäller för medicinsk forskning. Lärosätena ansvarar för etikprövning av icke-medicinsk forskning.

Efter presentationen fortsatte diskussionen och alla deltagare bjöds in att bidra med sina perspektiv och erfarenheter.

Seminariet bidrog till en artikel i universitetsläraren.

Om seminarieserien

Det övergripande syftet med seminarieserien är kompetensutveckling och kunskapsbyggande, men också att erbjuda en arena för nätverkande. Seminarieserien riktar sig till dig som på olika sätt arbetar med frågor som rör forskning och högre utbildning, som vill lära dig mer om hur systemet för forskning och högre utbildning fungerar och som intresserar dig för forskningspolitik och samhällsfrågor som på olika sätt rör forskningssystemet.