I förgrunden: Lisa Hellman och Johan Larsbrink. Foto: SUA

I förgrunden: Lisa Hellman, historiker, och Johan Larsbrink, forskare inom industriell bioteknik. Foto: SUA

Akademimöte i Köpenhamn


Sveriges unga akademi genomförde årets andra akademimöte den 27–28 april i Köpenhamn. SUA:s danska syster DUA (Det Unge Akademi) deltog i flera aktiviteter. Ett samtal hölls om också akademisk frihet och inbjudna gäster gav en crash course i dansk forskningsfinansiering.

Mötet öppnades med en uppvärmningsövning där förväntningar på mötet formulerades på lappar i par om två och två. Sedan betades en rad interna angelägenheter av, beredskapsgrupperna rapporterade till exempel om aktuella aktiviteter.

SUA möter DUA

Lite senare anslöt SUA:s danska motsvarighet, Det Unge Akademi (DUA). Kristoffer Knopp, forskare i vetenskapssociologi och statsvetenskap, berättade om det danska forskningssystemet och en del förändringar som noterats där under den senaste 10-årsperioden. Ett större skifte har skett då andelen extern finansiering gått om den statliga. De externa forskningsfinansiärerna riktar i stor utsträckning sina satsningar på naturvetenskap och teknik. Man har också kunnat se att andelen administrativ personal ökar, medan andelen lektorer minskar. SUA:s Johan Rockberg, forskare i antikroppsteknologi och riktad evolution, presenterade det svenska systemet och beskrev SUA:s projekt med att granska OH. Johan identifierade en del paralleller till Danmark vad gäller den eftersträvade balansen mellan extern finansiering och basfinansiering. Även i Sverige tycker man att administrationen tenderar att svälla efter new public management gjort intåg. DUA arbetar också för att förbättra yngre forskares karriärvillkor. SUA:s vice ordf. Mia Liinason, forskare i genusvetenskap, talade om hur SUA erbjuder möjlighet att utvecklas som forskare och reflektera på avstånd från universitetsvardagen, samt att akademins aktiviteter stärker ens akademiska ledarskap med den konstruktivitet och utväxling SUA-plattformen erbjuder. Pontus Nordenfelt, forskare i infektionsbiologi, instämde och berättade att han attraherats av hur produktiv SUA är till exempel med inspel och debattartiklar.

Koncept för nytänkande: Fugl Føniks

Rune Busk Damgaard från Det Unge Akademi berättade om konceptet Fugl Føniks (Fågel Fenix) som går ut på att göra upp med saker inom forskningssystemet man inte tycker fungerar och från scratch utveckla nya sätt att bedriva arbetet. Fugel Føniks sker i flera steg och börjar med att problem identifieras, sen ”eldas” problemet upp och ett nya ideer utvecklas från en helt grundläggande nivå. Idégenereringen är utformad så att mindre grupper successivt slås samman tills alla är med i helgrupp. En metod kallad ”hjärtstartaren” tillämpas också, där ordet går från person till person och alla kommer till tals och uppmuntras att dela sin omedelbara reaktion på idén eller på vad föregående person sagt. Tillsammans genomförde SUA och DUA en förkortad version av övningen.

Vetenskapliga presentationer hölls av Sigrid Schottenius Cullhed (SUA), litteraturforskare, Andreas Hougaard Laustsen-Kiel (DUA), forskare inom bioteknik, samt Gabriele Messori (SUA), meteorolog med inriktning på extremväder.

Akademisk frihet – jämförande perspektiv i tid och rum

En morgonjogg längs soliga kajer i Köpenhamn piggade upp en grupp SUA-ledamöter på mötets andra dag. Johan Östling, historiker vid Lunds universitet, inledde programmet som akademins gäst med en föreläsning om akademisk frihet. Östling beskrev den Tyska- respektive den Amerikanska linje. Den Tyska linjen inleddes då Humboldt 1810 lanserade ett program för att vitalisera universiteten som vid den tiden ansågs vara förlegade. Akademierna hade en starkare ställning i jämförelse. Humboldts idéer fastslog att universiteten skulle lära ut hur man forskar, ta fram ny kunskap, förena forskning och utbildning, samt utgöra en gemenskap av lärare och studenter. Lärare skulle fritt kunna välja inriktning och studenter i sin tur fritt välja ämne att studera. Universitetet skulle vara oberoende, fritt från både staten, kyrkan och näringslivet. Den Amerikanska linjen kom senare att inkorporera Humboldts idéer, med tillägget att forskaren skulle ha rätt att uttala sig i offentligheten utanför universitetets väggar. En skillnad mellan de båda linjerna är att i den Tyska linjen är institutionell frihet mer central, i den Amerikanska är frågan om akademisk frihet vs. yttrandefrihet viktigare, förklarade Johan.

Johan Östling kommenterade också dagens akademiska frihet, som till exempel kan vara positiv, som friheten att förverkliga sig själv. Negativ frihet karaktäriserades som frihet från förtryck. Liksom också SUA-alumn och idéhistoriker Christer Nordlund nämnde vid föregående akademimöte, begränsas den akademiska friheten idag av krav på samverkan. Stora samhällsutmaningar påverkar givetvis spelrummet. Det finns också den ”icke-önskvärda” forskningen, som kan handla om känsliga frågor. Globalt finns också akademisk o-frihet, med icke-demokratiska stater med stora forskningsbudgetar. Kan vi acceptera att den akademiska friheten distribueras globalt, och överlåta den till Oxford, Harvard och Bologna? frågade Johan Östling. En rapport som nyligen presenterades i Norge visade att forskare i hög grad censurerar sig själva på grund av de omfattande repressalier som drabbar många i det ofta uppskruvade tonläget i det offentliga samtalet. Johan Östling kände igen tendenserna även från svenska förhållanden. SUA:s Mia Liinason, forskare i genusvetenskap och Mattias Osvath, forskare i kognitiv zoologi, modererade sessionen.

Konst på Glyptoteket

Sveriges unga akademi gick också en guidad tur på Glyptoteket med en dansk konstvetarstudent. Glyptoteket bygger på bryggerimagnaten Carl Jacobsens (Carlsberg) konstsamling som har en av världens största samlingar av den franske skulptören Auguste Rodin, men även samlingar med egyptisk och romersk skulptur.

Forskningsfinansiering i Danmark

Thomas Sinkjær, generalsekreterare vid DUA:s moderakademi Videnskabernas Selskab, och Lene Oddershede, tidigare professor i fysik och nu vice vd för natur- och teknikvetenskaper vid Novo Nordisk Fonden (NNF), delade sin expertis om dansk forskningsfinansiering. Thomas Sinkjær delade en aktuell tidningsrubrik från Jyllandsposten som löd: ’Magtfulle fonde skruer op for bevillinger efter rekordoverskud’, och illustrerade externa finansiärers inflytande, även på vilken forskning som bedrivs. Thomas visade en utlysning kallad The Experiment Call, gjord av Lundbeckfonden och Villum Fonden, vars innovativa kriterier är: ”idéer som har potential att angripa ett övergripande vetenskapligt problem, som erbjuder transformativ förståelse av ett nyckelområde, som ger näring till ett lovande nytt forskningsfält, som tillämpar kreativa metoder/tekniker eller liknande. Idéer som har små chanser att lyckas, men som har stor potential om de skulle lyckas.” I utvärderingsprocessen av ansökningarna bedöms inledningsvis idéerna men där granskarna inte vet vem som sökt, och i nästa steg bedöms meriterna hos de sökande.

Lene Oddershede förklarade att som privat forskningsfinansiär har man att förhålla sig till de stadgar som styr donerade medel. NNF är en av de största privata forskningsfinansiärerna i världen, tredje störst räknat till fördelade anslag och störst räknat till fondens storlek. Medlen härrör från medicinpristagaren (1920) August och hustrun Marie Krogh, vilka under en USA-resa lyckades förvärva rätten att introducera insulin på den nordiska marknaden i början av 1900-talet. Kroghs byggde en modell som gäller än idag och som knyter verksamheten till det danska samhället. En företagsportfölj (omkring 150 företag) genererar medel, dessa ägs och förvaltas av investeringsfonder (Novo Holdings), vilka återinvesterar bland annat i forskning.

Lene visade NNF:s strategi som utvecklats i linje med stadgarna och sträcker sig fram till 2030. Man delar ut anslag inom tre områden: hälsa, hållbarhet samt ”ekosystemet för livsvetenskaper”. Även NNF använder sig av olika metoder i anslagsfördelningen. Under en försöksperiod testar man en modell med lottning. Efter sakkunnigbedömning identifieras de ansökningar som är direkt möjliga att finansiera, som beviljas. De som håller lägst kvalitet och inte är möjliga att finansieras avslås. För den sista kategorin av möjliga, men inte självklara, så tillämpas lottning. SUA:s Hanna Isaksson, forskare i biomedicinsk teknik, och Jakob Nordström, forskare i datavetenskap, modererade sessionen och den efterföljande diskussionen.

Som alltid under akademimötena fattades beslut och ett fyrverkeri av kommande aktiviteter och inspel planerades.

SUA är överväldigade och riktar ekstra kære, mange tak till gäster och Det Unge Akademi som lät mötet överträffa alla förväntningar!

Sveriges unga akademi
Lilla Frescativägen 4A
SE 114 18 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk