Nobelpristagare i kemi: Benjamin List och David MacMillan Foto: Frank Vinken, Denise Applewhite

5 frågor om årets Nobelpris i kemi till Ronnie Berntsson


Benjamin List och David W.C. MacMillan får Nobelpriset i kemi 2021 för utveckling av asymmetrisk organokatalys. Ronnie Berntsson, ledamot i Sveriges unga akademi, svarar på 5 frågor om årets pris.

Ronnie Berntsson Foto: Erik Thor/SUA

Foto: Erik Thor/SUA

Ronnie Berntsson är docent i medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.

1. Relaterar ditt fält till årets pris?

Nej, inte direkt. Vi har dock planer på samarbeten med kemister där vi kommer försöka syntetisera olika molekyler som ska inhibera proteiner i de system vi studerar, och i deras arbete så ingår ju delar som är direkt relaterade till årets pris.

2. Vad tycker du om priskommitténs val?

Jag tycker det är ett spännande val. De var ju inte med i förhandsspekulationerna, men vad de belönas för är något som fundamentalt har ändrat förutsättningarna för organkemi och hur man kan syntetisera molekyler. Med andra ord är det ett generellt verktyg som är viktigt inom alla delar av kemin, inte minst läkemedelstillverkning.

3. Är det något tidigare pris som du tycker är extra intressant och varför?

Ja, Max Perutz och John Kendrews som fick Nobelpriset i kemi 1962. De var båda mycket imponerande forskare som fick priset för deras studier på proteinstrukturer. Deras upptäckter formade ett helt fält de kommande 50 åren och har även inspirerat mig i min egen forskning.

4. Är det något du tycker är värdigt ett Nobelpris som ännu inte fått det?

Det mest uppenbara är väl grundforskningen som ledde till mRNA vaccinerna som i nuläget används över hela världen för att förebygga Covid-19 pandemin. Det är fortfarande ganska tidigt för detta, men det är nog en relativ lågoddsare att de får ett Nobelpris om några år.

5. Vad har årets pris för betydelse?

Priset har stor betydelse för våra möjligheter att designa och syntetisera olika molekyler. Med hjälp av deras katalysmetod kan man syntetisera specifika spegelbilder av molekyler, så kallad asymmetrisk katalys. Våra egna celler kan nämligen skilja spegelbilderna åt, och de kan ha olika funktion inne i våra celler. Därför är det väldigt viktigt att kunna syntetisera enbart en av de två möjliga spegelbilderna av en molekyl, inte minst inom läkemedelstillverkningen.


Pressmeddelande Årets Nobelpris i kemi, Kungl. Vetenskapsakademien Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sveriges unga akademi
Lilla Frescativägen 4A
SE 114 18 Stockholm