5 oktober 2021
Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann delar halva Nobelpriset i fysik 2021 för banbrytande bidrag till vår förståelse av komplexa fysikaliska system och Giorgio Parisi tilldelas andra halvan av priset för fysikalisk modellering av jordens klimat, kvantitativ analys av variationer och tillförlitlig förutsägelse av global uppvärmning. Shervin Bagheri, ledamot i Sveriges unga akademi, svarar på 5 frågor om årets pris.
Fysikpristagare 2021 Foto: Denise Applewhite, Hanna Lanz, Barbara Sabatini
Shervin Bagheri är professor i strömningsmekanik vid Kungliga Tekniska högskolan.
Absolut! Jag forskar om turbulens inom ämnet strömningsmekanik vilken är en av grundstenarna i klimatmodellering. Hur atmosfären, havet, molnen, regndroppar och molekyler samverkar beskrivs i grunden av strömningsmekanik, alltså hur vätskor och gaser strömmar. Förståelse och modellering av turbulenta flöden är därför centralt för klimatmodellering. Turbulens är också ett så kallat kaotiskt system, så att en liten förändring någonstans i systemet (till exempel atmosfären) kan orsaka stora förändringar på ett annat ställe i systemet, på ett ibland oförutsägbart sätt. Årets pris relaterar både till klimatmodellering och kaotiska system.
Det är jätteroligt. Någon kanske tror att kommitténs val är politiskt för att det illustrerar att klimatmodellering baseras på grundläggande fysik. Men det är ett pris i fysik som har stor betydelse för många områden. Till exempel berör pristagaren Giorgo Parisis upptäckter komplexa system generellt, med tillämpningar inom materialvetenskap, ingenjörsvetenskap och även biologi.
Jag är mycket inspirerad av Richard Feynman (fysikpristagare 1965), både som forskare och som person. Han har satt en stor prägel på hela fysikområdet, från teoretisk och tillämpad till experimentell och teknisk fysik.
Inom klassisk fysik, finns det fortfarande ett olöst problem, nämligen prediktering av turbulens och ett bevis för de extremt komplicerade ekvationerna som beskriver turbulens, nämligen Navier-Stokes ekvationer. Det är några forskargrupper som på senare år har gjort stora framsteg inom detta område, bland annat på KTH. Precis som årets Nobelpris, skulle en lösning till detta problem bidra till förståelse av många fenomen, inte minst klimatmodellering.
Det är viktigt att belöna forskning som tar fram nya metoder som lägger grunden för att förstå komplexitet och fenomen inom många områden. Det är också viktig att betona hur fysikens framsteg verkligen har betydelse för att tackla de utmaningar som vårt samhälle står inför.
Pressmeddelande Årets Nobelpris i fysik, Kungl. Vetenskapsakademien
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
