8 oktober 2021
Journalisterna Maria Ressa and Dmitrij Muratov tilldelas Nobels fredspris 2021 för deras ansträngningar att värna yttrandefriheten, vilket är en förutsättning för demokrati och varaktig fred. Hanne Fjelde, ledamot i Sveriges unga akademi, svarar på 5 frågor om fredspriset.
Fredspristagare: Maria Ressa and Dmitrij Muratov. Foto: DW/M.Magunia, Alexander Zemlianichenko
Hanne Fjelde är docent i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet.
Ja absolut, årets pris uppmärksammar kampen för yttrandefrihet och det otroligt viktiga och ofta farliga arbetet som journalister när de verkar i länder präglad av konflikt och förtryck. Journalister är ofta direkta måltavlor båda i diktaturer och i krigssituationer. Oberoende journalistik är viktigt inte för det internationella samhällets möjlighet att bevaka och agera när regimer begår övergrepp eller hotar demokratiska principer. Pressfrihet är också viktigt för den egna befolkningens bevakning och möjlighet till ansvarsutkrävande av sina politiska ledare. På så sätt är den en förutsättning för en demokratisk och fredlig samhällsutveckling.
Jag tycker det är ett utmärkt pris som ligger helt rätt i tiden. I förra årets spaning önskade jag, som många andra, ett pris till aktörer som arbetar med pressfrihet och oberoende journalistik så jag är glad över årets val.
2019 fick Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed fredspriset. Mot bakgrund av det senaste årets eskalerande inbördeskrig i Tigray-regionen i Etiopien och den Etiopiska regeringens våldsamma attacker mot civila har jag reflekterat över faran i att tro att fredspriset skall motivera pristagare till att verka för fred i framtiden.
Jag skulle vilja se ett fredspris som uppmärksammar människorättighetsförkämpare i Kina, till exempel demokratirörelsen i Hong Kong eller aktivister från folkgruppen Uigurerna. Det skulle vara ett modigt och symboliskt viktigt pris.
Jag tänker att det är ett väldigt viktigt pris, framför allt för att uppmärksamma journalister som verkar under hot och förtryck. Men ett pris som uppmärksammar hur farligt det är att förespråka yttringsfrihet är också symboliskt viktigt för till exempel forskare, konstnärer och författare i auktoritära länder.
Medan Nobelpriset uppmärksammar två journalister verksamma i icke-demokratiska länder, så är kampen för oberoende journalistik en fråga som är hög-aktuell också i våra västliga demokratier. Här upplever vi också växande oro kring riktad desinformation och ”falska nyheter”. Många ställen där demokratin urholkas har pressfrihet och mediernas oberoende varit något av det första som fått ge vika.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
