Pierre Agostini, Ferenc Krausz, samt Anne L’Huillier, får Nobelpriset i fysik 2023 ”för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”. Christian Ohm, ledamot i Sveriges unga akademi, svarar på 5 frågor om årets pris.

fy23_AnneLHuillier_fotoKennetRuona_1100x571

Fysikpristagare 2023: Anne l'Huillier, professor i atomfysik vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona

Pressmeddelande Kungl. Vetenskapsakademien

Tillkännagivande Svt med Christian i studion

1. Relaterar ditt fält till årets pris?

Inte direkt, men jag tycker att det är jättekul att utveckling av nya tekniker och instrumentation belönas – det är livsviktigt för att göra framsteg i grundforskning. Mitt forskningsområde är experimentell partikelfysik, och vi lägger en stor del av vår tid på att utveckla nya typer av detektorer, snabb elektronik för att läsa ut dem, och system för databehandling i realtid – ett nödvändigt arbete som är både stimulerande och kreativt, men som vi sällan pratar om, så jag tycker att det känns fint att metod- och instrumentutveckling lyfts fram av Nobelkommittén för fysik i år.

2. Vad tycker du om fysikpriskommitténs val?

Jag tycker att det är ett toppenval – och extra kul att en av pristagarna är en svenska, Anne L’Huillier, professor vid Lunds universitet!

christian-ohm-svt-nobel

Christian Ohm i SVT-studion.

3. Är det något tidigare fysikpris som du tycker är extra intressant och varför?

Priser som delats ut för framsteg i mitt eget forskningsfält ligger så klart varmt om hjärtat, men jag är dessutom väldigt svag för de upptäckter som gör att vi lär oss mer om universums uppkomst och utveckling. Den kosmiska bakgrundsstrålningen upptäcktes av misstag av Arno Penzias och Robert Wilson 1965 och var ett tidigt vetenskapligt belägg för teorin om Big Bang. Nogsamma studier av denna strålning har gjort det möjligt för kosmologin att utvecklas till en precisionsvetenskap, och har varit en riktig guldgruva som har lett upptäckter som belönats med ytterligare Nobelpris (George Smoot & John Mather 2006 och Jim Peebles 2019).

4. Är det något du tycker är värdigt ett Nobelpris som ännu inte fått det?

Det finns massor av stora och viktiga genombrott som jag tycker vore kul om de lyftes fram av Nobelkommittén, och ett sådant som jag hoppas på i framtiden är neutrinoteleskopet IceCube på Antarktis. Nästan allt vi vet om universum har vi lärt oss genom mätningar av elektromagnetiska vågor: ljus i det synliga frekvensomfånget med optiska teleskop, fantastiskt exakta mätningar av mikrovågorna som utgör den kosmiska bakgrundsstrålningen, och radiovågor som nyligen använts för att avbilda svarta hål. För sex år sedan belönades Barry Barish, Kip Thorne och Rainer Weiss med Nobelpriset i fysik för upptäckten av gravitationsvågor som också ger oss information om vad som händer ute i universum då svarta hål och neutronstjärnor slås ihop. IceCube har lyckats använda en annan typ av kosmisk budbärare, de spöklika neutrinerna, och har kunnat korrelera mätningar av dessa med elektromagnetiska vågor från våldsamma galaxkärnor som befinner sig på miljoner och till och med miljarder ljusårs avstånd från oss. Utveckling av instrument som kan mäta gravitationsvågor och nu även neutriner har gett oss fler sinnen som låter oss erfara vad som händer ute i universum, och möjliggör en djupare förståelse. Imorgon är kanelbullens dag – tänk hur tråkigt det hade varit att bara kunna titta på en nybakad kanelbulle, och inte få känna lukten och smaken, eller känna värmen från den.

5. Vad har årets pris för betydelse?

Attosekundslasern gör det möjligt att studera dynamiken i ofattbart snabba förlopp – en attosekund är en miljarddels miljarddels sekund. Tex gör den det möjligt att studera elektronernas rörelse runt atomkärnorna. Utan detta verktyg framstår elektronernas positioner som ett suddigt moln. Vi kan likna det med att försöka fotografera en längdhoppare med för lång slutartid, då blir bilden oskarp. Genombrottet som belönas i år ger forskare som vill studera förlopp i atomer och molekyler på attosekundsskala en tillräckligt snabb ”kamera”.

Dela artikel

Relaterade artiklar

EsmaeilzadehSaeid_fotoRickardEriksson
Nyheter
2023

Saeid Esmaeilzadeh ny styrelseledamot

Saeid Esmaeilzadeh är ny styrelseledamot i Stiftelsen för Sveriges unga akademi och tillträder sitt uppdrag den 24 oktober. Saeid Esmaeilzadeh. Foto: Rickard Eriksson Saeid Esmaei...
SUA dagen 2023
Nyheter
2023

Agneta Bladh ny styrelseordförande för stiftelsen

Agneta Bladh har utsetts till ny styrelseordförande i Stiftelsen för Sveriges unga akademi. Agneta tillträdde uppdraget på SUA-dagen den 24 oktober – dagen då stiftelsen firade 10 år. Agne...
image006
Nyheter
2023

Ordf. Ronnie Berntsson med på IVA:s Kungl. Teknikresa till Västerbotten och Norrbotten

Syftet med resorna som på H.M. Konungens initiativ genomförts sen 2001, är att ge ny kunskap och skapa kontakter som på sikt kan leda till ett utökat idéutbyte och stärkt konkurrenskraft. Ronnie B...