5 oktober 2020
Nobelpriset i i fysiologi eller medicin år 2020 delas lika på tre: mellan Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice. Gustaf Edgren, läkare och klinisk forskare, svarar på 5 frågor om årets pris som handlar om upptäckten av hepatit C-virus.
Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2020: Harvey J. Alter , Michael Houghton och Charles M. Rice. Klicka för förstoring. Foto: NIH/Chiachi Chang, Richard Siemens/University of Alberta och Rockefeller University.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2020
Gustaf Edgren är docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet och specialistläkare vid hjärtkliniken på Södersjukhuset.
– Det är jätterelevant för en stor del av min forskning som till stor del handlar om risker med blodtransfusioner, och där är just hepatit C-viruset ett av de viktigaste smittoämnena. I Sverige och resten av västvärlden är just hepatitsmitta inte längre en faktor vid blodtransfusioner, men fram till dess att viruset slutligen hittades 1989 så var det den dominerande risken. Tack vare idogt arbete av bland andra dessa tre forskare så kunde man snabbt testa alla blodenheter och få bort viruset från alla blodbanker vilket räddat hundratusentals liv, om inte fler. Vi har nyligen publicerat ett arbete som visar just detta, att det gick oerhört snabbt att få bort hepatit C-smittan från blodtransfusionerna i Sverige och idag är risken omätbart låg – en fantastisk framgång!
– I mina ögon är detta ett av de mest glädjande prisen i modern tid. Det är en så fin historia hur man först förstod att det fanns fler hepatitvirus än hepatit A och B som var kända sedan tidigare, och att man sen tålmodigt kunde karaktärisera viruset för att därefter kunna utveckla tester som snabbt minskade riskerna med annars livräddande blodtransfusioner. Jag har dessutom haft förmånen att träffa en av pristagarna, Harvey Alter, vid flera tillfällen, han är en fantastiskt inspirerande, ödmjuk och rolig person, vilket gör det extra glädjande.
– Jag kommer nog alltid vara svag för Barry Marshall och Robin Warrens pris 2005 för upptäckten av Helicobacter pylori, bakterien som orsakar magsår och till viss del magcancer. Det är dels en fantastiskt fin forskargärning och sen är det, precis som årets pris, en fin story med roliga element.
– Inom mitt forskningsfält var ju detta det stora priset som alla väntade på, men det finns några ytterligare upptäckter som jag tänker på sikt kan resultera i Nobelpris. Ett sådant exempel är en typ av cancerbehandling som kallas CAR-T cells, en skräddarsydd immunologisk cancerbehandling som visat sig mycket effektiv för att behandla vissa typer av leukemi och lymfom. Det är inte helt klart för mig vem som skall få priset för detta dock, och dessutom är det bara ett par år sedan som en annan typ av immunoterapi belönades med ett Nobelpris, men det är mekanistiskt intressant och kliniskt mycket betydelsefullt.
– Från ett folkhälsoperspektiv har detta pris en alldeles ovanligt stor betydelse eftersom upptäckterna snabbt omsattes i klinisk nytta och på senare år har det ju dessutom kommit behandlingar som innebär att i princip alla med hepatit C kan botas med en kortare tablettbehandling.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.