5 oktober 2018
Hanne Fjelde, docent i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet och ledamot i Sveriges unga akademi, svarar på 5 frågor om Nobels fredspris. Årets pris belönar Denis Mukwege, chefskirurg inom gynekologi, grundare av Panzi Hospital, Kongo Kinhasa, och Nadia Murad, yazidisk människorättsaktivist från Irak, ”för deras insatser mot användandet av sexuellt våld som vapen i krig och väpnad konflikt.”
Foto: Mikael Wallerstedt
Årets fredspris tilldelas två personer som har varit ledande för att lyfta frågan om sexualiserat våld mot kvinnor under krig och väpnade konflikter. Jag har inte forskat på sexuellt våld speciellt. Men delar av min forskning undersöker varför väpnade aktörer använder sig av övergrepp och fysiskt våld mot civilbefolkningen som en strategi i sin krigföring. Jag har också undersökt huruvida FN:s fredsbevarande operationer på plats kan vara effektiva för att hindra våld mot civila i inbördeskrig.
Jag tycker 2018 års fredspris till läkaren Denis Mukwege och människorättsaktivisten Nadia Murad är ett utmärkt val. Mukwege har vid sin klinik hjälpt tusentals kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt under det brutala inbördeskriget i Demokratiska republiken Kongo (ofta kallat Kongo-Kinshasa). Han har också varit en ledande person i att rikta världens strålkastarljus mot användandet av sexuellt våld mot kvinnor som ett vapen i krig. Murad har lyft frågan om kvinnors utsatthet i krig och kämpat för rättvisa för offren genom att modigt berätta sin egen historia: hon är en av tusentals yazidiska flickor och kvinnor som har utsatts för sexualiserat våld i fångenskap av Islamiska staten. De systematiska övergreppen som sker mot kvinnor under krig förtjänar all den uppmärksamhet den kan få och Fredspriset till dessa två bidrar till detta, samtidigt som två otroligt imponerande och modiga individers arbete belönas.
Årets pris rankar högt för mig – också i jämförelse med tidigare års pris – eftersom kampen mot sexuella övergrepp i krig och konflikter är så oerhört viktig och på grund av den imponerande individuella gärning som pristagarna belönas för.
Jag skulle tycka det vore kul med ett fredspris som uppmärksammar vikten av starka och rättvisa institutioner för att främja fredliga samhällen. Ett fredspris som fokuserar på bekämpning av korruption, skulle vara ett exempel. Ett namn som nämns i detta sammanhang är Oby Ezekwesili, en av grunderna till Transparency International och en internationell förkämpe i kampen mot korruption, särskilt i handel med naturresurser.
Det är i år tio år sedan FN:s säkerhetsråd, genom resolution 1820, slog fast att användandet av sexualiserat våld som ett vapen i krig skall ses som ett internationellt krigsbrott och även kan utgöra brott mot mänskligheten. Kanske kan årets pris utöver att medverka till medvetenhet och ökad kunskap kring, också stärka insatserna för att åtgärda och åtala brott som rör sexuella övergrepp mot kvinnor och män i väpnade konflikter.
Jag tycker också priset kan ses i samband med det senaste årets #metoo kampanj. #metoo riktar uppmärksamhet mot övergrepp och sexuella trakasserier av kvinnor. Att Fredspriset utdelas till två personer som har vittnat om fruktansvärda övergrepp mot några av världen mest utsatta flickor och kvinnor är en viktig del av att bryta tystanden och stigmat kring sexuella övergrepp.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.