5 frågor till Hanne Fjelde om Nobels fredspris 2019

Nobels fredspris 2019

Årets fredspris går till etiopiska premiärministern Abiy Ahmed Ali för hans arbete med att främja fred och internationell samverkan, i synnerhet för hans avgörande roll med att lösa den långvariga gränskonflikten med grannlandet Eritrea. Fredsavtal och internationellt freds-byggande relaterar inte direkt till min egen forskning. Men att förstå förutsättningar för hållbar fred inom och mellan länder, utgör kärnfrågor inom mitt fält freds- och konfliktforskningen.

Abiu Ahmed var en av förhandsfavoriterna till årets pris, så det var inget överraskande val. Förra årets fredsavtal avslutade en långvarig konflikt mellan Etiopien och Eritrea. Presidenten är också populär för det progressiva demokratiska reformarbete han har initierat i Etiopien. Han har också inledd dialog med några av de beväpnade upprorsgrupperna som är aktiva i Etiopien för att främja politiska lösningar på dessa konflikter. Det är också ett pris som belönar traditionellt fredsskapande, och inget pris som utmanar gränserna för prisets riktlinjer i Alfred Nobels testamente.

Men det kan också sägas vara ett modigt pris från den Norska Nobelkommittén, eftersom mycket arbete kvarstår med att reformera Etiopiens politiska institutioner och att leda landet från en ett-parti stat till införandet av fria och rättvisa val. Även i implementeringen av fredsavtalet med Eritrea kvarstår det viktiga komponenter.

Ett område som ännu inte belönats men som jag tycker är extra intressant och som rankade högt på årets favorit-tippade lista hos direktören för det norska fredsforskningsinstitutet PRIO (Peace Research Institute Oslo), var aktörer som arbetar med pressfrihet och oberoende journalistik, som exempelvis organisationen Reporters Without Borders. Det är också en fråga som jag tycker det vore extremt viktigt att uppmärksamma. Oberoende information från världens konflikthärdar är en viktig fråga både för beslutsfattare och för befolkningars möjlighet att agera i förhållande till sina politiska ledare. Växande oro kring riktad desinformation och ”falska nyheter” gör dessa aktörer särskilt viktiga.

Jag tillhör nog de som tycker Greta Thunberg vore en otrolig värdig vinnare. Inom fredsforskningen är sambandet mellan klimatförändringar och konflikt inte särskilt entydigt i nuläget. Med risken för ökade temperaturer i framtiden kan detta förändras. Hennes bidrag till den ökade globala medvetenheten om klimatfrågan, särskilt bland unga, i en kontext av bred, folklig icke-våldsam mobilisering är en otrolig bedrift.

Som indikerat ovan belönar priset viktiga framsteg i processer kring fredsskapande och reformarbete som fortfarande är pågående. Priset riktar uppmärksamheten mot och skapar förhoppningsvis momentum för dessa pågående processer, särskilt kring demokratiska reformer och förutsättningar för inomstatlig fred i Etiopen.