9 oktober 2019
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2019 till John B. Goodenough, The University of Texas at Austin, USA, M. Stanley Whittingham, Binghamton University, State University of New York, USA och Akira Yoshino, Asahi Kasei Corporation, Tokyo, Japan och Meijo University, Nagoya, Japan, ”för utveckling av litiumjonbatterier”. Johan Rockberg är docent och universitetslektor inom antikroppsteknologi och riktad evolution vid Kungliga Tekniska högskolan.
I Svt-studion vid offentliggörandet den 9 oktober: Claes Gustafsson, Nobelkommittén för kemi, Victoria Dyring, Svt, Sanna Koskiniemi och Johan Rockberg, Sveriges unga akademi.
Svt Tillkännagivande av kemipriset 2019
Årets pris ligger på betryggande avstånd från min forskning kring läkemedel, proteiner och celler – men är sjukt spännande.
Det var ett mycket välförtjänt och efterlängtat pris som verkligen haft stor påverkan för mänskligheten.
En favorit är den geniala och enkla PCR-metoden som med hjälp av ett värmeblock möjliggör masskopiering av DNA.
Jag skulle gärna se ett pris för kartläggningen av det mänskliga genomet i kombination pris för genterapi som nyss slagit igenom och botar ärftliga sjukdomar.
Olja, kol och andra bränslen är eminenta på lagringsformer av energi i liten volym. Dock är de varken miljömässigt hållbara eller möjliga att förbränna på smidigt sätt i, till exempel en laptop eller mobil. Litiumjonbatterierna möjliggör överrgången till portabel lagring av förnyelsebar energi från tex sol, vind och vatten i en liten volym. Dessutom är det snabbladdningsbara och säkrare än tidigare batterier vilket gör det möjligt att också ladda riktigt stora batterier för att till exempel kunna ladda tillräckligt för att köra en elbil. Med andra ord ett pris som möjliggör övergång både till ett flexiblare, mer mobilt och hållbarare samhälle – vilket kanonpris!
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
