Nobels fredspris 2023 tilldelas Narges Mohammadi för hennes kamp mot kvinnors förtryck i Iran, för att främja mänskliga rättigheter och för alla människors frihet. Mia Liinason, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet och tidigare ordförande för Sveriges unga akademi svarar på 5 frågor om årets pris.

MohammadiNarges_wikicommons_1100x571

Narges Mohammadi Foto: Wikicommons

Utomhusporträtt på Mia Liinason

1. Relaterar ditt fält till årets pris?

Ja. Under de senaste åren har världen bevittnat framväxten av rättighetsrörelser som har spridits med en hastighet och i en omfattning som vi inte ser någon motsvarighet till historiskt. Jag tänker bland annat här på Black Lives Matter, #MeToo, Ni Una Menos/International Women’s Strike, och den senaste rörelsen som tog sin startpunkt i protesterna som utvecklades i Iran hösten 2022, som går under namnet Kvinna Liv Frihet. Min forskning handlar om just sådana rörelser och förändrade förutsättningar för rättighetsaktörers kollektiva mobilisering idag. Ett globalt uppsving för högerextrema och auktoritära rörelser har lett till en demokratisk tillbakagång över hela världen. För rättighetsrörelser har detta rent konkret inneburit att utrymmen för att stärka kvinnors rättigheter, liksom etniska- och sexuella minoriteters rättigheter, har minskat, stängts ned eller förbjudits. Trots detta har digitala plattformar möjliggjort kraftfulla revolter i framväxande digitala kulturer, som öppnar upp för en mångbottnad kamp i lokala och globala sammanhang. Dessa parallella utvecklingar har på djupet förändrat förutsättningarna för rättighetsrörelser idag.

Mia Liinason. Foto: Erik Thor/SUA

2. Vad tycker du om fredspriskommitténs val?

51-åriga Narges Mohammadi tilldelas 2023 års fredspris för sin kamp för kvinnors rättigheter mot systematisk diskriminering i Iran. Mohammadi har i flera omgångar fängslats för sin kamp för kvinnors rättigheter och sitter idag fängslad för att ha ”spridit propaganda” mot det islamiska styret. Under förra året blev Kvinna Liv Frihet den största proteströrelsen i Iran sedan regimen kom till makten 1979. Fredspriskommitténs val att tilldela Mohammadi årets fredspris innebär ett erkännande av en kollektiv kamp för kvinnors rättigheter, en kamp som under det senaste året har exploderat i Iran och även kommit till uttryck i protest- och solidaritetsaktioner på flera olika platser över jorden, genom virala aktioner där kvinnor klipper av sig sitt hår eller bränner sin sjal.

3. Är det något tidigare fredspris som du tycker är extra intressant och varför?

De år då inget pris har utdelats är intressanta. Det illustrerar Fredspriskommitténs bedömning av ett mycket allvarligt världsläge och pekar ut frånvaron eller oförmågan bland diverse aktörer - stater, organisationer, individer - att ta ansvar för att arbeta för en positiv förändring.

4. Är det något du tycker är värdigt ett fredspris som ännu inte fått det?

Nästa års fredspris får gärna sätta ljuset på betydelsen av mänskliga fri- och rättigheter för demokrati och demokratisk utveckling. Till exempel har under de senaste åren sexuella minoriteter och transpersoners rättigheter försvagats och i flera länder dragits tillbaka, som en följd av konservativa, illiberala regimers framväxt. Det är denna typ av politiska förändringar som är konsekvensen av demokratins tillbakagång, med försvagning av demokratiska fundament, fri- och rättigheter. De grupper och individer som fortsätter kämpa för HBTQ+ personers rättigheter, genom att sprida kunskap, bygga gemenskaper och ge stöd, riskerar idag polisvåld, häktning, förhör och långvariga rättegångar i flera länder. Att ge nästa års fredspris till någon av dessa gruppers arbete skulle erkänna deras betydelse för att skapa levbara samhällen trots motstånd och våld, och stärka demokratin.

Samtidigt befinner vi oss i en tid av ökad militarisering och våld, där stater utövar våld såväl gentemot icke-erkända eller minoritetsgrupper inom länder, och där organisationer eller stater är involverade i väpnade konflikter med andra stater. Därför skulle en annan minst lika värdig pristagare vara en organisation som arbetar för fred och frihet, vilket förstås placerar sig i själva kärnan av fredspriskommitténs uppdrag.

5. Vad har årets pris för betydelse?

Det är betydelsefullt att Fredspriskommittén betonar att rörelsen Kvinna Liv Frihet också handlar om en bredare kamp där samverkande sociala, ekonomiska och politiska problem uppmärksammas, som förtryck av etniska och sexuella minoriteter, korruption, ekonomisk kris, massarresteringar och mord på politiska dissidenter, attacker på fackföreningar som samlar lärare och arbetare. Årets pristagare Mohammadi har en lång erfarenhet av kamp mot den islamiska regimens förtryck. På så sätt synliggör valet av pristagare att proteströrelser idag bär vidare kunskaper och kamper från tidigare protester, i Iran såväl som på andra platser.

Kvinna Liv Frihet-rörelsen utlöstes av att den 22-åriga kurdisk-iranska kvinnan Jina Amini, dödats av den ökända så kallade moralpolisen i Teheran, den 16/9 2022. Men i dessa protester görs också viktiga kopplingar till andra kollektiva protester. Ett sådant exempel från Kvinna Liv Frihet-rörelsen skedde under förra hösten, då medier började rapportera om att iranska skolflickor lagts in på sjukhus som en följd av en kemisk attack utförd av det iranska styret. Attacken förgiftade flickorna, som blev sjuka och illamående under flera dagar. Efter attacken började skolflickor använda anti-kemiska masker och spred slogans med budskapet ”I can’t breathe” - en slogan som kopplar ihop Kvinna Liv Frihet protesterna i Iran med Black Lives Matter-rörelsen som startade i USA för tio år sedan. På så sätt belyser valet av pristagare i år förekomsten av såväl geografiska som historiska kopplingar mellan olika kamper. Detta är viktigt för att kunna utveckla nya förståelser omkring rättighetsfrågors uthållighet, liksom hur och när förändring kan ske. Det ger oss även bättre förståelser för de sätt på vilka rättighetsrörelser idag förhåller sig till samspelande former av förtryck och marginalisering.

/Tack till Sama Khosravi-Ooryad för inspirerande samtal kring ämnet i samband med vår kommande bok Emerging digital cultures. Feminist struggles and global change (MAI press, Punctum books).

Dela artikel

Relaterade artiklar

EsmaeilzadehSaeid_fotoRickardEriksson
Nyheter
2023

Saeid Esmaeilzadeh ny styrelseledamot

Saeid Esmaeilzadeh är ny styrelseledamot i Stiftelsen för Sveriges unga akademi och tillträder sitt uppdrag den 24 oktober. Saeid Esmaeilzadeh. Foto: Rickard Eriksson Saeid Esmaei...
SUA dagen 2023
Nyheter
2023

Agneta Bladh ny styrelseordförande för stiftelsen

Agneta Bladh har utsetts till ny styrelseordförande i Stiftelsen för Sveriges unga akademi. Agneta tillträdde uppdraget på SUA-dagen den 24 oktober – dagen då stiftelsen firade 10 år. Agne...
image006
Nyheter
2023

Ordf. Ronnie Berntsson med på IVA:s Kungl. Teknikresa till Västerbotten och Norrbotten

Syftet med resorna som på H.M. Konungens initiativ genomförts sen 2001, är att ge ny kunskap och skapa kontakter som på sikt kan leda till ett utökat idéutbyte och stärkt konkurrenskraft. Ronnie B...

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Stiftelsen för Sveriges unga akademi, orgnr. 802477-9483 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för personlig anpassning

För att ge dig en bättre upplevelse placerar vi cookies för dina preferenser