3 oktober 2018
Akademins ledamöter Sanna Koskiniemi, forskare inom mikrobiologi vid Uppsala universitet och Anna Rising, forskare inom veterinärmedicinsk biokemi vid Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet, svarar på 5 frågor om Nobelpriset i kemi. Årets pris belönar Frances H. Arnold, California Institute of Technology, Pasadena, USA, med ena hälften ”för riktad evolution av enzymer” och med andra hälften gemensamt till George P. Smith, University of Missouri, Columbia, USA och Sir Gregory P. Winter, MRC Laboratory of Molecular Biology, Cambridge, Storbritannien ”för fagdisplay av peptider och antikroppar”.
Anna Rising och Sanna Koskiniemi kommenterade tillkännagivandet i Nobelstudion hos SVT med programledare Victoria Dyring. (Klicka för större bild)
Inte direkt, men vi har säkert använt antikroppar som tagits fram på detta sätt vid något tillfälle.
Årets pris är verkligen roligt i och med att det utnyttjar naturens eget sätt att förbättra proteiners funktion. Genom att skynda på evolutionen kan man effektivt ta fram allt från nya läkemedel till miljövänligare bränslen.
GFP proteinet som fick kemipriset 2008 har haft enorm betydelse för min (Sanna Koskiniemis) forskning. Utan den skulle vi inte kunna se hur olika celler gör olika saker samtidigt.
CRISPR är ett nyckelverktyg i biologisk forskning och förtjänar definitivt ett pris.
Det här har en stor betydelse redan idag och kommer nog bara bli större i framtiden. Teknikerna har redan använts till bland annat att ta fram fungerande läkemedel mot cancer och autoimmuna sjukdomar till effektivare tvättmedel.
Mer information
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
