8 oktober 2020
Den amerikanska poeten Louise Glück tilldelas Nobelpriset i litteratur år 2020 ”för hennes omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell”. Ny ledamot Sofia Lodén, litteraturforskare i franska vid Stockholms universitet och Swedish Collegium for Advanced Study svarar på 5 frågor om årets pris.
Louise Glück, poet, litteraturpristagare 2020. Foto: Gasper Tringali/Ràmus
Min forskning handlar om medeltida litteratur och inte modern poesi. Men det finns flera beröringspunkter mellan Louise Glücks lyrik och de medeltida dikter som jag studerar: det stilistiskt vackra och förtätade, den muntliga dimensionen – både Glücks dikter och den medeltida litteraturen passar att läsa högt – och de många kopplingarna till det antika arvet – Glück hämtar inspiration i de antika myterna, vilket också de medeltida diktarna gjorde.
Jag har lyssnat på några dikter av Louise Glück tack vare att hon är månadens diktare i P1 – annars hade jag knappast känt till henne. Jag ser fram emot att läsa mer! Utan att vara ordentligt insatt tycker jag att detta är ett mycket fint val, som uppmärksammar både en spännande poet och lyriken mer allmänt.
Albert Camus som fick priset 1957 förnyade litteraturen, både stilistiskt och innehållsmässigt, och ställde de stora existentiella frågorna. När coronaviruset fortsätter att spridas läser alltfler hans roman Pesten – som verkligen är en fantastisk roman! Men Camus är högaktuell på fler sätt än genom sin beskrivning av en pestepidemi. I sitt tacktal som han höll på Nobelbanketten i Stockholm lyfte han fram de två ideal som han menar att alla författare är skyldiga att sträva efter: sanning och frihet. Detta budskap talar starkt till mig. Sökandet efter sanning i litteraturen och konsten är inte den samma som i vetenskapen – Camus söker sanningen genom fiktionen och språket, medan vetenskapen formulerar prövbara hypoteser. Men även om vägarna skiljer sig åt är målet detsamma. Friheten är inte bara nödvändig för att närma sig sanningen, utan också något som författaren är skyldig att stå upp för. Inget är förutbestämt, historien skrivs hela tiden och varje individ har ett ansvar att använda sin frihet. I vår tid, när friheten är hotad på så många plan, tycker jag att Camus tankar om litteraturen får särskild lyskraft.
Det finns såklart många författare, både kända och okända, som vore värda ett Nobelpris. Jag hör till dem som tycker att Astrid Lindgren borde ha fått priset. Det är nu för sent, men jag hoppas att priset snart går till en författare som skriver för barn. Barnlitteraturen förtjänar detta erkännande. Finns det någon litteratur som påverkar oss djupare än den som vi läser som barn? Astrid Lindgren förklarade varför hon skrev för barn och inte vuxna såhär: ”Jag vill skriva för en läsekrets som kan skapa mirakel. Barn skapar mirakel när de läser.” Den som gör det möjligt för barn att skapa mirakel förtjänar ett Nobelpris.
Först och främst kommer priset att göra Louise Glück till en ännu mer läst och berömd författare, vilket är roligt. Men jag tror också att det betyder mycket för lyriken. Poeter når inte ut på samma sätt som prosaförfattare – detta kan lyfta poesin och göra den mer tillgänglig. Som ledamot av Sveriges unga akademi tycker jag att det faktum att Glück som många andra framstående amerikanska författare undervisar i litteratur vid Yale är något som svenska universitet borde ta intryck av – tänk om universiteten i Sverige kunde rekrytera framstående författare som ”writers-in-residence”!
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
