Akademin positiv till pliktmaterialutredningens förslag

Remissvar pliktmaterialutredningen

Utöver att vara en viktig del av vårt kulturarv och en demokratisk resurs, utgör insamlat pliktmaterial, digitalt såväl som fysiskt, en ovärderlig forskningsresurs. Materialet kan användas som forskningsdata i för dagen kända såväl som i framtiden helt nya, oväntade, sammanhang. Med hjälp av insamlat och bevarat material kan forskare till exempel studera hur det offentliga samtalet och den politiska diskursen sett ut genom historien och vid specifika händelser av samhällsintresse.

Men den snabba tekniska utvecklingen har gjort den gällande pliktlagstiftningen föråldrad och dagens pliktlagar täcker bara en begränsad del av digitala medier. Viktiga delar av dagens offentliga samtal riskerar därför att aldrig samlas in.

Foto: Erik Thor/SUA

Vi är i grunden positiva till utredningens ansats, men det finns viktiga aspekter av tillgängliggörandet av insamlat material som inte behandlas i utredningen. Frågor som rör upphovsrätten och datadriven forskning till exempel. Det är viktigt att det här inte glöms bort, utan att processerna med att utarbeta funktionella lösningar för tillhandahållande av data inleds omgående och sker parallellt med införandet av en förändrad pliktlagstiftning, säger Ylva Söderfeldt, som lett akademins arbete med remissvaret.

Sveriges unga akademi anser att det är viktigt att insamlingen av pliktmaterial fortgår oberoende av medieformat och utformas på ett långsiktigt hållbart sätt och är därför i grunden positiv till betänkandets ansats och förslag.