29 september 2016
Sveriges unga akademi medverkade på Forskartorgets scen på årets bokmässa i Göteborg. Med antagandet att tiden upplevs som knapp och att stress är en av vår tids farsoter tog sig akademin an uppgiften att försöka tänja lite på tiden genom att erbjuda perspektiv från olika fält. Astronom Kirsten Kraiberg Knudsen, litteraturhistoriker Virginia Langum och hjärnforskare Henrik Zetterberg medverkade.
Sveriges unga akademi medverkade på Bokmässan på söndagen, från vänster: Torgny Nordin (Forskartorget) astronom Kirsten Kraiberg Knudsen, hjärnforskare Henrik Zetterberg, litteraturhistoriker Virginia Langum och Annika Moberg, moderator. Foto: Anna Sjöström Douagi/Sveriges unga akademi
Kirsten Kraiberg Knudsen, astronom vid Chalmers, inledde med de svindlande tidsperspektiv som hennes fält omfattar. En kan säga att hon ser ”tillbaka” i tiden, eftersom det vi kan observera ofta redan skett för mycket länge sedan. Ljuset rör sig över enorma avstånd i rymden, och det tar lång tid till exempel för ljuset från en exploderande stjärna att nå jorden. Därför ser vi solen som den såg ut för 8 minuter sen och Vintergatans centrum som det såg ut för 25 tusen år sedan. Så trots att ljuset rör sig med hastigheten 300 000 kilometer i sekunden, tar det ändå så lång tid för det att nå oss. Det illustrerar avstånden mellan stjärnor och galaxer. Senaste nytt från vår närmsta stora granne, Andromedagalaxen, är i själva verket 2,5 miljoner år gamla nyheter.
Med hjärnforskare Henrik Zetterberg flyttade sedan samtalet från rymden och in i våra huvuden och hjärnans tidsuppfattning. Som barn kan tiden upplevas som generös, till exempel kan ett sommarlov kännas snudd på oändligt. När vi blir äldre förändras det, och vi upplever att tiden går fortare. Det kan bero på ett fenomen som hjärnforskare kallar ”pattern recognition”, där tänkandet på erfarenheter vi gjort automatiseras. Dessa saker gör inte längre något stort avtryck och händelserna flyter ihop. Vi blir lite zombiefierade. Men när vi är med om större förändringar, till exempel får barn, flyttar eller gör en annorlunda resa, kan den upplevda tiden bromsa in.
Hur uppfattades tiden på medeltiden? En tid utan klockor var kanske mer avslappnad? Tiden beskrevs då som en tjuv som stal från oss medan vi sov, och även när vi var vakna men ouppmärksamma. Livet sades vara ett fat öl som tömdes med tiden. Medeltidsexpert Virginia Langum, docent i engelsk litteratur vid Umeå universitet, berättade om de medeltida gryningssånger om avsked som hemliga, älskande par skrev till varandra. De beklagade solens uppgång då de måste skiljas. I en värld utan klockor markerades tiden av tuppen, väktaren, morgonstjärnan och solen. Solen sågs som ett ”svartsjukt ljus” och dess strålar var nyfikna fingrar eller vassa klor. Sovrummet framställdes som isolerat från världen utanför där timmar, dagar och månader var markerade. De älskande hade stannat tiden, i alla fall för en stund.
Ericka Johnson medverkade på lördagen. Arr: Linköpings universitet Foto: Annika Moberg/Sveriges unga akademi
På lördagen presenterade Ericka Johnson, docent i teknik och social förändring vid Linköpings universitet, sin forskning med titeln ”Sexing Drugs”, om vilka gemensamma föreställningar och berättelser om läkemedel till kvinnor respektive män som har främjats av olika aktörer.
FILM
Se samtalet från Bokmässan. Film: Forskartorget
BILDER
1. Samtal på scen 2. Virginia Langum och Kirsten Kraiberg Knudsen samtalar med publik i Forskartorgets ”kiosk” efteråt. 3. Kirsten Kraiberg Knudsen, Henrik Zetterberg, Virginia Langum och vd Anna Sjöström Douagi Foto: Sveriges unga akademi
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
