22 oktober 2017
En tysk forskningsstudie visar att biomassan av flygande insekter i de undersökta områdena har minskat med över 75 procent på 27 år, ett alarmerande resultat. Alexandre Antonelli som är professor i biologisk mångfald kommenterar studien och varför det är viktigt med insekter.
Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och föreståndare för Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi
Jag tycker att det är en välgjord studie som visar på att antalet insekter minskat drastiskt på väldigt kort tid – mindre än tre årtionden. Forskarna pratar ofta om förlusten av biologisk mångfald, men vi har även en stor förlust i bestånden av vanliga arter. Det är ett stort problem eftersom det leder till en kraftig minskning av den biologiska mångfalden lokalt, även om själva arterna kan finnas kvar i mindre antal någon annanstans.
Forskarna har använt insektsfällor (så kallade Malaisefällor efter den svenske entomologen René Malaise) uppsatta i skyddade naturområden. De är oerhört effektiva på att samla in stora mängder av flygande insekter med minimal arbetsinsats, och har även hjälpt till att upptäcka nya insektsarter. Genom att samla in och väga insekter på samma ställen under många år har man kunnat upptäcka en kraftig nedgående trend i insekternas biomassa.
Vi driver ett relaterat projekt i Amazonas där min doktorand samlat in stora mängder insekter i Amazonas, med alla tillstånd förstås. Däremot har vi fokus på biologisk mångfald, det vill säga den variation av arter och gener som finns i olika områden och hur de påverkas av mänsklig påverkan. Eftersom det är så många fler arter i Amazonas än i Europa använder vi DNA som ett sätt att identifiera arter och snabbt uppskatta skillnader i mångfald.
Sverige är faktiskt det land där flest insekter samlats in genom Malaisefällor, med nästan 40 miljoner insekter insamlade och identifierade till art. Det har gett unik inblick i den svenska faunan, men vad jag vet har man inte sett någon liknande minskning genom åren som det nu rapporteras från Tyskland. Det vore intressant att testa om det finns liknande trender även här.
Eftersom insekter utför så många tjänster i ekosystemen kan deras försvinnanden leda till långtgående effekter. Det kan till exempel påverka pollinering av våra grödor, som äpplen, päron, och mandlar, förutom många vilda växter. Färre insekter kan bland annat även leda till färre fåglar, grodor och fladdermöss, och påverka nedbrytningen av ved och spillning i skogar och ängsmarker.
Att bevara en artrik natur har lyfts fram som en av världens absolut största utmaningar. Mänskligheten är beroende av fungerande ekosystem där den biologiska mångfalden utgör grundstenarna. I ett modernt samhälle är det lätt att glömma bort att nästan allt vi äter, våra kläder, möbler, och våra mediciner ursprungligen kommer från vilda arter. Försvinner en art, kommer den aldrig tillbaka. För att vända trenden med utrotning och minskad mångfald behövs det insatser från var och en av oss lika mycket som politiska styrmedel och beslut.
Mer information
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
