3 november 2022
Ellen Bushell är ordförande för den panel som arbetar med invalet av nya ledamöter 2023. Under hösten kan forskare från alla ämnesområden skicka in ansökningar. Invalspanelen tittar på vetenskapliga meriter och engagemang i akademins frågor. Invalet är öppet för yngre forskare som disputerat för 2–10 år sedan och de ledamöter som väljs in kan se fram emot fem år med akademin.
Invalspanelens ordförande Ellen Bushell, forskare i parasitologi vid MIMS, Umeå universitet och Wallenberg Academy Fellow. Foto: Erik Thor/SUA
Läs mer och ansök – Att bli ledamot
Man ansöker själv om att bli ledamot i Sveriges unga akademi. Under hösten har akademin en öppen utlysning där den som är intresserad skickar in en ansökan. Alla ansökningar granskas sedan av invalspanelen och vi bedömer då två saker: dels den sökandes vetenskapliga excellens, dels den sökandes engagemang kring frågor som ligger nära SUA. De senaste åren har vi haft cirka 70–110 sökande och av dessa väljs de bästa 6–8 kandidaterna in. Konkurrensen är hård och flera av våra ledamöter har sökt flera gånger innan de kommit in. Om du inte blev invald så uppmuntrar vi att du söker igen!
Sveriges unga akademi utser varje år en invalspanel bestående av ledamöter från olika ämnesområden. Invalspanelen sköter sedan hela invalsprocessen med granskning av ansökningar och intervjuer med de sökande i sista steget. Panelens sammansättning varierar något över åren och invalsprocessen startar om varje år. Alla sökande behandlas exakt lika, oavsett om man sökt tidigare eller ej. Invalspanelen lämnar sitt förslag till akademin som sedan gemensamt beslutar om förslaget ska antas eller inte.
Invalspanelen bedömer två kriterier: excellens och engagemang, och båda måste finnas för att en person ska kunna väljas in. Det räcker alltså inte med att vara den främsta i Sverige inom sitt fält om du inte uppfyller engagemangskriteriet, eller vice versa. Anledningen till att engagemang tas med i bedömningen är att Sveriges unga akademi är en arbetande akademi och vi söker efter ledamöter som vill och kan bidra i akademins arbete.
I stora drag bedömer vi detta på liknande sätt som forskningsfinansiärerna. Det innebär att vi letar efter kandidater som har visat exempel på nytänkande och framstående forskning. Andra meriter som vi letar efter är till exempel beviljade forskningsanslag och meriteringstjänster. Eftersom vi väljer in relativt sett unga forskare är vi dessutom noga med att kandidaterna måste ha visat självständighet från sina tidigare handledare i sin forskning. Inom naturvetenskap, teknik och medicin syns självständighet oftast som att man publicerat som senior författare utan sina tidigare handledare. Inom samhällsvetenskap och humaniora ser det annorlunda ut. Vi tar full hänsyn till att forskningen och meriteringen ser olika ut inom olika vetenskapsområden.
Sveriges unga akademi är en arbetande akademi och alla ledamöter förväntas arbeta aktivt med projekt som ryms inom akademins verksamhet. Vi tror att tidigare intresse och engagemang är ett bra sätt att förutspå framtida insatser och vi letar därför efter personer som visat engagemang inom de områden som akademin arbetar med. Vi ser också till nya idéförslag. Den sökande behöver inte på något sätt vara expert men det är viktigt att det finns ett genuint intresse. Akademins sekretariat hjälper till att genomföra aktiviteter.
En viktig del i invalsprocessen är intervjuerna. Utifrån de ansökningar som kommit in väljer invalspanelen ut upp till sexton personer som bjuds in till intervjuer som görs i grupper om cirka fyra deltagare. Invalspanelen ställer ett antal frågor som kandidaterna får diskutera sinsemellan. Efter frågorna finns det möjlighet att ställa frågor till ledamöterna i invalspanelen.
Akademin har idag en jämställd sammansättning med avseende på kön och en god spridning av ämnen och lärosäten. Det är vi stolta över! I invalsprocessen arbetar vi aktivt med att behandla alla ansökningar lika men vi har inga krav på att de ledamöter som väljs in ska vara från vissa ämnen eller lärosäten etc. för att hålla en god balans i akademin. Självklart håller vi ögonen på balansen genom invalsprocessen, men hittills har vi alltid fått en välbalanserad sammansättning av de invalda utan några särskilda åtgärder.
Vi följer Vetenskapsrådets riktlinjer för jäv. Det innebär att den som är jävig lämnar rummet när vi diskuterar den kandidaten som hen är jävig för. Eftersom intervjuerna sker i grupp sitter jäviga ledamöter i invalspanelen med för att höra de andra kandidaterna, men de deltar inte i några diskussioner om kandidaterna som hen är jävig för senare. Dessutom har vi en observatör (vd) med på alla möten med invalspanelen. Observatörens roll är att se till att vi följer jävsregler och behandlar alla kandidater lika.
Nej, vi har inte möjlighet att ge individuell feedback till de sökande.
Lite nervöst men också otroligt intressant. Jämfört med när man till exempel söker forskningsmedel så är själva ansökan kortfattad och smärtfri, det tar verkligen inte så lång tid att skicka in en ansökan. Under själva intervjun så turas alla i invalspanelen om att fråga den sökande. Jag kommer så väl ihåg en person i panelen som nickade så vänligt och såg så intresserad ut av allt jag sa. Efteråt upptäckte jag att hen var professor i psykologi. Kanske var jag inte så himla intressant som jag då trodde, utan hen var nog bara väldigt bra på att få en känna sig bekväm under press!
Man intervjuas i en mindre grupp och får därmed chans att interagera med de sittande ledamöterna som utgör panelen men även andra sökande. Det var en väldigt positiv upplevelse för mig. När intervjun var slut så var jag ännu mer peppad på att bli invald och blev oerhört glad när jag fick besked att jag faktiskt blivit invald som ledamot.
Jag har länge varit intresserad av utåtriktat arbete och av att kommunicera min forskning till allmänheten. Min motivation är att inspirera barn och unga från olika bakgrunder till att bli forskare. Men även att försvara forskningen och vetenskapens roll i vad som kan kännas som ett alltmer faktaresistent samhälle. Jag sökte därför till akademin primärt för att jag ville avsätta mer tid för, och utveckla mina kunskaper inom utåtriktat arbete. Halvvägs genom min mandatperiod så har dessa förhoppningar infriats med råge! Spännvidden av de aktiviteter jag fått möjlighet att medverka i är fantastisk. Det jag däremot inte hade räknat med är den exponentiellt ökade verkningsgraden vi har när vi jobbar inom akademin. Vi kan här jobba med större projekt som endast är möjliga genom att många engagerade ledamöter jobbar tillsammans med stöd från akademins fantastiska sekretariat. Man kan därmed nå ut till många fler människor än möjligt som enskild forskare.
Om det finns en sak som karakteriserar arbetet inom akademin så är det att hur mycket energi man än lägger ned så får man alltid mer tillbaka! Det är något av ett mysterium, trots att vi ofta arbetar intensivt, så på något sätt så kommer man alltid tillbaka från akademimöten och aktiviteter med plus på energikontot.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.