27 maj 2020
När pandemin sopade rutinerna av banan fick forskning och undervisning anpassas i farten. Det gick över förväntan. Tack vare förtroendet för medarbetarna och den pragmatiska inställningen från universitet och högskolor har engagemanget hos lärare och forskare förstärkts. Sveriges unga akademi debatterar för de nya lärdomarna i Tidningen Curie.
Ronnie Berntsson, Magnus Jonsson, Mia Phillipson och Sebastian Westenhoff. Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi
– Vi kan lära oss mycket av krisen, som att det faktiskt går att förenkla regler när det väl gäller, vilket vi bör fortsätta med även när krisen bedarrat för att frigöra tid till kärnuppgifterna. Samtidigt blottlägger den nuvarande situationen vikten av att ha en bred kunskapsbas för att stå rustade för oväntade kriser, vilket betyder att Sverige måste fortsätta satsa brett på fri forskning inom alla ämnen, med kvalitet som främsta urvalskriterium, säger Magnus Jonsson, docent i organisk elektronik vid Linköpings universitet och ordförande 2019/2020.
Goda exempel på samverkan har växt fram i hela landet. Forskare från olika ämnesområden har satt akuta och samhällsrelevanta frågor högst upp på agendan, för att exempelvis förstå varför infektionen gör oss så olika sjuka eller utveckla nya sätt för behandling. Kraft läggs på att lösa problemen som samhället plötsligt ställts inför, och det görs på ett sätt som ökar beredskapen för framtiden.
Att genomföra de omställningarna på kort tid har inneburit stora utmaningar för alla inblandade, men verkar överlag ha fallit väl ut. Sveriges unga akademi vill lyfta några lärdomar av krisen som akademin bör ta vara på:
Låt oss även i fortsättningen ta fasta på medarbetarnas kunskap om kärnverksamheten för att förenkla arbetssätt och ta bort överflödiga regler, skriver Sveriges unga akademi.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
