13 juni 2024
Hur ser svenska forskare på att kommunicera vetenskap och hur kan vi minska snedrekryteringen till högre utbildning? Det är ett par av de frågor som diskuterats under en intern studiecirkel på temat forskningskommunikation och breddat deltagande som SUA:s ledamöter arrangerat under våren.
Ungas intresse för naturvetenskap och teknik sjunker med åren, visar en rapport från IVA. Går det att vända trenden? Den och många andra frågor diskuterades under en intern studiecirkel under våren. På bilden syns SUA:s alumn Christian Ohm i samspråk med nyfikna besökare på Tekniska museet. Foto: SUA
– Syftet med studiecirkeln har varit att tudelat, dels att förstå strukturella, socioekonomiska och geografiska barriärer som skapar akademiskt utanförskap, dels att förstå vad som främjar forskares engagemang i att kommunicera forskning, säger SUA:s ledamot Andreas Nord.
Till den första träffen hade SUA bjudit in forskarna Carina Carlhed och Dennis Beach.
Carina Carlhed forskar om ungas utbildningsstrategier och inträde till högre utbildning. Sedan 2023 leder hon det VR-finansierade projektet Mot alla odds. Projektet handlar om två grundskolor som ligger i ett område som bedöms som utsatt, men som trots detta presterar i likhet med det nationella genomsnittet.
Varför är dessa skolor framgångsrika och hur kan deras arbetssätt användas som inspiration för andra skolor med liknande förutsättningar? Genom att besvara dessa frågor hoppas Carina och hennes kollegor kunna bidra till en nyanserad förståelse för hur man kan hantera skolsegregationens negativa effekter för skolframgång.
Dennis Beach forskar också inom utbildningssociologi och är bland annat verksam inom ett projekt om hur skolor i olika landsbygdskommuner hanterat mottagandet av nyanlända och vad det inneburit för skolans verksamhet och för de nyanländas integration Projektet tar sin utgångspunkt i att utbildningsforskning domineras av urbana studier och behöver kompletteras med kunskap om unga i andra miljöer, framför allt på landsbygden.
Temat för vårens andra träff var ungas attityder till de så kallade STEM-ämnena (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik). SUA gästades av Caroline Ingvarsson, projektledare för kompetensförsörjning vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), som berättade om det långsiktiga projektet Framtidens kunskapssamhälle.
Inom ramen för projektet har IVA tidigare tagit fram rapporten Naturvetenskaps- och teknikprogrammet – för vem och var? som visar hur intresset för naturvetenskaps- och teknikprogrammen på gymnasiet skiljer sig åt mellan kommuner.
Under träffen presenterade Caroline också huvuddragen i den nya rapporten ”Det är ju inte allmänbildning direkt” 10–15-åringars syn på naturvetenskap och teknik, som visar att barn och unga har svårt att se den konkreta nyttan med naturvetenskap och teknik, samtidigt som arbetsmarknaden ropar efter just denna kompetens. Går det att vända trenden? I maj 2024 arrangerade IVA, tillsammans med Vetenskap & Allmänhet, ett seminarium, där man fördjupade sig i frågan och diskuterade möjliga sätt att förändra ungas relation till naturvetenskap, teknik och matematik.
Studiecirkeln avslutades med att fokusera på forskarnas möjligheter att bidra till ökat intresse för forskning och högre studier. För några år sedan genomfördes en stor undersökning om hur forskare ser på forskningskommunikation och öppen vetenskap. Med anledning av detta bjöd SUA in Gustav Bohlin, utredare på Vetenskap & Allmänhet och en av författarna till rapporten Jag vill, men hinner inte!
Gustav berättade bland annat att Sveriges forskare vill kommunicera mer med sin omvärld, men att man har för många andra arbetsuppgifter på sitt bord som har högre prioritet. För att råda bot på detta föreslår forskarna bland annat att det avsätts särskilda resurser för kommunikation, till exempel i riktade kommunikationsutlysningar, samt att forskningskommunikation ges högre meritvärde inom akademin.
– Studiecirkeln har på ett utmärkt sätt ökat vår förståelse för barns och ungas behov och begränsningar. Nu kan vi som akademi arbeta framåt med större träffsäkerhet i kommunikationen mot denna målgrupp och i vår strävan att främja forskningskommunikation på systemnivå, säger Andreas Nord.
Carina Carlhed, professor i pedagogik vid Stockholms universitet och docent i utbildningssociologi vid Uppsala universitet
Dennis Beach, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet
Caroline Ingvarsson, projektledare för kompetensförsörjning vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA)
Gustav Bohlin, utredare och bitr. generalsekreterare på Vetenskap & Allmänhet
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.