Föreläsning om extremväder på Norrtälje konsthall

Bigert & Bergström, The Hurricane Party, Norrtälje konsthall

Klimatforskning på Norrtälje konsthall – Frida Bender

I ett samarbete med Norrtälje konsthall bidrar Sveriges unga akademi med aktuell forskning till programmet för konstnärsduon Bigert & Bergströms utställning The Hurricane Party. Gabriele Messori är docent och universitetslektor i meteorologi vid Uppsala universitet

Gabriele inledde med att visa en bild på från gatan där han växte upp i Rom täckt med ett 20 cm tjockt snötäcke, vilket förvånade invånarna och antagligen orsakade en del problem. Gabriele visade sen en bild med motsvarande snömängder på en gata i Stockholm, vilket är långt ifrån extremt.

I mitt fält, forskning på extremväder, relaterar vi alltid till hur det brukar vara, och det är kartlagt systematiskt och kvantifierat, förklarade Gabriele.

Några andra som noga följt utvecklingen av extremväder är försäkringsbranschen, på grund av de kostnader som uppstår av skadorna orsakade av extremväder. Vi lever i ett klimat i förändring, och stora förändringar sker vad gäller hur ofta och hur kraftiga extrema väderhändelser vi har att vänta. Liksom klimatforskaren Frida Bender som föreläste för Norrtäljeborna den 30 mars, använder Gabriele datorsimuleringar, klimatmodeller som ger indikationer på vilka effekter olika mängder utsläpp genererar.

Gabriele visade sedan exempel på olika mått som extremväderforskare tittar på. Ett är antalet extremt varma nätter. Det har en viktig folkhälsoaspekt, det är jobbigt för människan att inte få svalka på natten under den varma årstiden. Här är modellerna överens, antalet extremt varma nätter blir fler i framtiden. Ett annat mått är antalet torra dagar i följd, vi kan vänta oss både ökad torka och ökad nederbörd. I några områden är modellerna inte överens.

För att förbereda oss på extremväder kan vi göra två saker: minska effekterna av extremväder och minska förekomsten av extremväder. För att minska effekterna behöver vi ta hänsyn till två problem, förklarade Gabriele. Det gäller dels tolkning av väderprognoser och dels beslutsfattande. I mobilens väderapp visas bara det mest sannolika vädret, medan väderprognoser egentligen beräknar olika möjliga väderutfall, och ger en sannolikhet för varje utfall. För den som surfar lite närmare på SMHI:s webbplats så finns hela spannet redovisat och hur sannolikt det är att prognosen stämmer. Det har stor betydelse för ifall man till exempel ska evakuera en stad inför en väntad extremväderhändelse. Gabriele illustrerar med orkanen Charlie som 2004 beräknades följa en bana genom Florida, rätt genom staden Tampa. Prognosen visade den väg som det var mest sannolikt att orkanen skulle röra sig efter upp genom Florida, med en buffertzon på bägge sidor, ett sannolikhetsintervall kallat riskkon. Prognosen var bra, Charlie höll sig inom zonen som meteorologerna vid amerikanska NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) förutsett. Men den passerade inte genom Tampa utan ca 10 mil söderut och skapade enorm förödelse i området Charlotte County, där många invånare beslutat att stanna kvar. Följderna blev att man beslutade utveckla kommunikationen av prognoser för att öka förståelsen hos allmänheten.

1. Jimmy Gustafsson (indendent vid Norrtälje konsthall) introducerar Gabriele och Sveriges unga akademi. 2. och 3. Gabriele föreläser. Foto: SUA (Klicka för större bilder)

Ett annat exempel var översvämningarna i Tyskland 2021. Den 12 juli gavs då en prognos för de kommande 48 timmarna, den indikerade katastrofala översvämningar. Europeiska EFAS (European Flood Awarness System) bevakar de stora flodområdena för att prognostisera översvämningar. Deras prognos visade tydligt att hela sannolikhetsintervallet betydde katastrofala översvämningar. I Tyskland blev istället problemet att beslutsfattandet inte fungerat, man var dåligt förberedda och drabbades hårt. En hydrolog uttryckte förvåning, prognosen de gett var mycket tydlig. Gabriele understryker att bägge exemplen visar att vi ju behöver bättre prognoser, men det är lika viktigt att bli bättre på att använda dem.

Vi ska självfallet också minska förekomsten av extremväder genom att minska vårt klimatavtryck, avrundade Gabriele. Det kan kännas svårt att motivera sig som individ, men vad var och en gör spelar roll. Publiken uttryckte frustration över att medier använder extremväder som clickbait, och bidrar till att vi förleds att inte fästa så stor vikt vid varningar: ”Jämt säger de på nyheterna att det stormar i Skåne, men det kommer ju aldrig hit.” Gabriele uppmuntrade åhörarna att själva följa och lära sig om väderprognoser hos SMHI. Väder kan också vara mycket lokalt, hårda vindbyar längs vägen kan till exempel betyda att tåg ställs in, även om det inte blåser alls där tåget avgår från. ”Hur drabbas Sverige?” undrade någon. Det är inte så stor risk för hårda vindar och värmeböljor jämfört med andra länder, förklarade Gabriele, men vi är också dåligt anpassade för att klara värmeböljor, varken nordiska ekosystem eller våra samhällen är byggda för det. ”Det tycks viktigt att väcka opinion för förbättringar”, konstaterade någon. Norrtälje konsthalls intendent Jimmy Gustafsson poängterade att ett sätt ju faktiskt är att bjuda in en forskare. Sveriges unga akademi håller med.

Stort tack Norrtälje konsthall för att vi fick komma!