Forskningspolitisk seminarieserie – Akademisk frihet

Shirin var inbjuden till seminarieserien redan 2020 men som då fick skjutas upp. Shirin kunde nu istället presentera resultaten från ett projekt som slutförts, nämligen att jämföra lärosätenas styrning före och efter autonomireformen 2010 som avreglerade stora delar av högskolans styrning. I jämförelsens centrum fanns frågan om hur den kollegiala styrningen påverkats. Från en genomgång av lärosätenas styrdokument kunde en bild av avkollegialiseringen på lärosätena konstateras, där beslut i allt större utsträckning fattas i linjen istället för i kollegiet. Vissa skillnader syntes mellan bredare etablerade universitet, nyare universitet, högskolor och fackuniversitet, men bilden var inte helt entydig.

En annan aspekt på friheten är att ändringarna i högskolelagen från 2021 som ger lärosätena ansvar att främja och värna den akademiska friheten, inte tillskriver staten något ansvar. För att kunna upprätthålla friheten behövs både juridiska och reella förutsättningar vilket till stor del är en statlig uppgift. Här sticker Sverige ut i jämförelse med närliggande länder där statens ansvar är mer uttalat. Betydelsen av regeringens ansvar poängterades också i styr- och resursutdelningen som låg till grund för lagändringen. Genom åren har trenden av ökat handlingsutrymme för lärosätesledningarna motverkats av ökad kontroll genom resultatbaserad finansiering, strategiska satsningar och kvalitetssäkringssystem. Denna splittrade utveckling kan beskrivas som autonomiparadoxen, där den akademiska friheten och handlingsutrymmet i systemet i stället begränsas.

Sammantaget konstaterades att akademisk frihet, liksom övriga samhälleliga friheter, kräver reglering. De efterföljande diskussionerna belyste bland annat styrkan i det kollegiala beslutsfattandet för att nå de bästa besluten. För att upprätthålla den kollegiala miljön med processer och arbetssätt behöver också nästa generations forskare tränas i det, så att lärosätets roll och särställning inte utarmas och kvaliteten i forskning och undervisning blir lidande.

Svenska lärosäten – organisering, finansiering, positionering, Statsvetenskaplig tidskrift (nummer 1/2022)

Det övergripande syftet med seminarieserien är kompetensutveckling och kunskapsbyggande, men också att erbjuda en arena för nätverkande. Seminarieserien riktar sig till dig som på olika sätt arbetar med frågor som rör forskning och högre utbildning, som vill lära dig mer om hur systemet för forskning och högre utbildning fungerar och som intresserar dig för forskningspolitik och samhällsfrågor som på olika sätt rör forskningssystemet.