Jens Hjerling Leffler samtalar om öppen vetenskap i Almedalen

Samtalet kretsade kring vikten av peer review, betalningsmodeller för open access, kunskapsöverföring mellan universitet och näringsliv, och vilka roller olika aktörer har.

Öppen vetenskap – stora möjligheter några fallgropar. Centralt i öppen vetenskap är det som på engelska heter Open access publication och Open data.

Open access publikation, dvs. att vi ser till att våra publikationer kan läsas öppet istället för att som idag tvingas betala dyra prenumerationsavgifter, leder till snabbare spridning av information.

Open data, dvs. att vi forskare delar våra forskningsdata öppet så att vi kan re-analysera varandras data, leder till mer effektivt utnyttjande av resurser och reproducerbar forskning.

Vi i Sveriges unga akademi har tillsammans med andra unga vetenskapliga akademier i Europa tagit ställning för Öppen Vetenskap. Dessa dokument kan laddas ner från vår webbplats sverigesungaakademi.se.

Olika vetenskapliga områden publicerar sig på olika sätt och möter olika begränsningar. Vi trycker på att det finns ingen handske som passar alla och vi måste vara lyhörda för forskarnas röster inom olika discipliner. Inom mitt fält, medicin, kan vi till exempel inte alltid fritt dela data pga. integritetsskäl.

Den goda nyheten är att dessa processer växer dynamiskt inom forskningen -fler o fler fält publicerar originaldata tillsammans med sina rapporter, vi ser en explosionsartad ökad användning av pre-print repositories -ett område där fysiken gått före men där andra fält nu följer efter. Scihub, i och för sig olagligt, utmanar förlagens makt och förändrar deras förhandlingsposition. Vi måste se till att de politiska lösningar vi diskuterar inte riskerar att bromsa eller hindra denna organiska omställning.

För Open access publicering diskuteras just nu att byta ekonomisk modell. Idag betalar institutioner, genom dyra prenumerationer, för att deras forskar ska kunna läsa artiklar. Det alternativ som föreslås är att man istället ger pengar till forskarna som betalar för att publicera varje artikel som då blir öppen att läsa. Då ersätts en prenumerationsavgift med en publiceringsavgift och resultaten blir att alla kan läsa. Det är bra för att då kan fler ta del av forskningsresultat.

Problemet ligger i vilka incitament vi bygger in i systemet. Tyvärr, när tidskrifterna tjänar pengar på att acceptera många artiklar riskerar vi att de sänker kvalitetskraven. Vi ser detta redan idag i det som kallas ”predatory journals”. Höga kvalitetskrav och väl fungerande kollegial granskning (så kallad peer review) är fundamentalt. För att det ska vara meningsfullt för aktörer utanför akademin, som tex. myndigheter, ideella föreningar och näringsliv, att ta del av våra forskningsresultat så måste ni kunna lita på kvalitetsgranskningen.

Det har visat sig att den modell som vi inledde för 10 år sedan har fungerat dåligt. Vi vill öppna ett samtal om ekonomiska modeller som främjar kvalitet OCH öppenhet. En fråga som berör alla intressenter här idag.

Seminariet arrangerades av Svensk biblioteksförening i samarbete med Vetenskap & Allmänhet

Mer information

Programmet för Öppen vetenskap – för dialog, delaktighet och demokrati

Science café i Almedalen om öppen vetenskap i medicinsk forskning

Ställningstaganden om Öppen vetenskap